Civilförsvarsförbundet sprider desinformation om preppers

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

En prepper är en överlevnadsentusiast som bygger egna bunkrar. Det skriver Norrköpings Tidningar som intervjuat Jan Alsander, utbildningschef vid Civilförsvarsförbundet, och en av initiativtagarna till kampanjen 72 timmar.

Civilförsvarsförbundet är precis som Frivilliga Radioorganisationen och Frivilliga Resursgruppen i starkt behov av föryngring. Kommuner som vill lägga mer ansvar inom krisberedskap på frivilliga organisationer bör tänka både en och två gånger innan, eftersom antalet aktiva till stor del är boulespelande pensionärer som började jobba när Gustaf V fortfarande var statschef.

Han vänder sig samtidigt emot så kallad ”prepping” där vissa överlevnadsentusiaster går så långt att de bygger egna bunkrar.

– Meningen är ju inte att man ska behöva ha så mycket grejer hemma att man klarar sig i flera månader. ”Prepping” är lite kontraproduktivt och skrämmer bort människor istället. Har man förnödenheter för tre dygn så klarar man sig i allmänhet också mycket längre, kanske uppemot en vecka, säger Jan Alsander, som särskilt trycker på behovet av information.

Det Jan Alsander säger om prepping i intervjun med tidningen visar hur lite han faktiskt vet om ämnet. Att vara prepper handlar inte om att bygga upp ett matförråd för flera år framöver, även om det finns personer som också gör det. Att vara prepper handlar om att man vill trygga sin egen, och sin familjs, matförsörjning också när havregrynen börjar ta slut i den lokala mataffären. Det handlar om att man vet att dricksvattenförsörjningen i Sverige är lite osäker, att vi både har ett föråldrat ledningssystem och bokstavligt talat skit i dricksvattnet. När strömavbrottet är ett faktum och det tar tre dagar, kanske två veckor, kan du sitta med filtar, men vore det inte bättre med en fotogenkamin eller en kakelugn? Man vet att även om strömavbrottet endast varar i 30 minuter går det alldeles utmärkt att koka spaghetti till dom hungriga barnen. Och när lönen inte kommer den 25:e för att banken och datastrul, ja då roterar jag mina konserver.

En prepper är en person som tar hand om sin familj, som knyter viktiga kontakter och delar med sig sina kunskaper, men som ändå väljer att hålla en viss nivå av operationssekretess utifall någon i grannskapet eller vänkretsen skulle prata bredvid mun. Ingen vill ha en Ove Sundberg i tamburen när skiten träffat fläkten. Vad bunker beträffar har vi ett skyddsrum i källaren på min arbetsplats, men jag välkomnar alla initiativ att återinföra lagkrav på skyddsrum vid nybyggnationer.

Min fråga till dig är, vad händer efter 72 timmar? Står det svenska civilförsvaret och knackar på min ytterdörr som räddaren i nöden? Nej. Sverige har inte något totalförsvar, vi har inte ens hemvärnssoldater så det räcker. Så prata du om 72 timmar och hur din matranson för tre dagar magiskt räcker en hel vecka. Men säg inte att prepping är kontraproduktivt och att min blogg skrämmer bort människor. För det är inte sanningen.

 

Glass är gott att äta när man är sjuk

Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Sedan torsdag eftermiddag har jag ätit Paracetamol och druckit kopiösa mängder med vatten för att hålla febern i schack. Uppenbarligen har jag råkat ut för vad som troligtvis är influensa och tröttheten är otroligt påtaglig, likaså törsten, huvudvärken och febern med frossa. Uppenbarligen har jag magmuskler, vid varje hostattack känner jag nu hur det hugger i magen.

Många tror att en prepper enbart förbereder sig inför jordens undergång, men faktum är att alla konservburkar är värdelösa om jorden har gått under, då är troligtvis alla redan döda. Inklusive du och jag. Influensa är däremot en katastrof, när man inte orkar ta sig ur sängen och det enda man vill göra är att dricka vatten, vätskeersättning och äta glass. Då är det viktigt att ha frysen full med glass och skafferiet fullt med mat tills dess man orkar gå utanför dörren. Frågan är vad som skulle hända om vatten skulle varit förorenat samtidigt som jag behöver dricka flera liter om dagen. Då är det skönt att veta att lagret är under kontroll!

Men vid ett strömavbrott fungerar inte kylskåpet eller frysen. Därför bör man i huvudsak förvara torrvaror och konservburkar hemma, även om man också har ett litet elverk som under en kortare tid klarar av att hålla temperaturen i kylskåpet. Har man mycket kött och andra matvaror i frysen bör man även har kunskap om alternativa möjligheter att konservera maten. Exempelvis genom rök, torkning eller inkokning, så kallad canning. Glassen måste man givetvis äta upp, om det nu inte är minusgrader utomhus.

SVT Aktuellt sänder idag en intervju med Andreas Karlsson, du kan se intervjun här.

 

 

Svenska Preppers i Sveriges Radio P1

Bild på traktor
Foto:
Martin Abegglen
/ CC BY-SA

Sveriges Radio P1 sände igår Svenska Preppers, ett program inspelat av och med Urban Björstadius. Medverkade gjorde bland andra Andreas Karlsson som driver bloggen Urvaken och Journalisten Patrik Oksanen som startat podcasten Podd72.

Över lag var radioprogrammet intressant, även om man kan ha synpunkter kring om det är en borgerlig rörelse, vilket en av dom intervjuade påstod. Ser man det ur ett amerikanskt perspektiv är det givetvis fler libertarianer än liberaler som själva anser sig vara survivalister eller preppers, men i Sverige skulle jag vilja påstå att det finns många på vänsterkanten som kan anses vara preppers, många grönavågare till exempel, också idag finns det folk som väljer att flytta till landet för att odla potatis och föda upp kaniner.

Att enbart bunkra konserver är otroligt kortsiktigt och inte hållbart i längden, ungefär som att köra bil på fossila bränslen, när oljan väl tar slut står traktorn still. Om man inte väljer alternativa bränslen vilka antingen är kompatibla med den nuvarande förbränningsmotorn eller som kräver att traktorn modifieras helt eller delvis för att kunna använda det nya bränslet. Förhoppningsvis kommer vi aldrig att behöva uppleva en situation där maten tar slut och affärerna inte kommer att fyllas på inom en vecka, men man vet aldrig. Då är det viktigt att ha kunskap om hur man odlar mat och föder upp djur för slakt. Det betyder inte nödvändigtvis att jag själv skall göra det, och om man inte har det intresset eller den möjligheten är det viktigt att ha goda relationer med sina grannar på landsbygden, med bönderna.

Dom senaste åren har allt fler människor börjat intressera sig för sin egen krisberedskap. Om det beror på att man nu börjat inse hur sårbart samhället faktiskt är och att staten idag inte har några beredskapslager eller om det är en trend, precis som surdeg, återstår att se. Samtidigt kan jag se att denna blogg skapar intresse och antalet besök från makthavare och privatpersoner ligger stabilt och ökar givetvis dag för dag, inte minst i sociala medier. Även antalet journalister som kontaktar mig via sociala medier eller e-post har ökat det senaste året, trots att jag inte ställer upp på intervjuer har också ökat. Jag får snart starta en kontaktförmedling.

Varför är du intresserad av att läsa denna blogg? Vad har gjort att du börjat intressera dig för just din egen och familjens krisberedskap? Skriv en kommentar och dela med dig inlägget till andra. Glöm inte att lyssna på radioprogrammet, det är ca 40 minuter långt.

En prepper älskar framförhållning

Min åsikt är att det är bättre att ha viss framförhållning och försöka förebygga problem som kan uppstå istället för att stå helt oförberedd om något skulle gå sönder, framför allt när det kommer till vardag och arbetsliv, även om min arbetsgivare inte verkar vara av den åsikten. Det samma gäller också prepping.

Om man på grund av ett strömavbrott, benbrott eller kanske vinterkräksjukan inte kan ta sig till mataffären för att handla finns det en viss trygghet att ha ett skafferi som är fullt. Det samma gäller en spargris med kontanter bankomaten är stängd, eller om du tappat ditt bankkort efter den senaste krogrundan. Vore det inte skönt att veta att du slipper gå ut och köpa Paracetamol för att bota din huvudvärk, att det redan finns i medicinskåpet och i handväskan?

Tar vi arbetslöshet som exempel kan det vara bra att börja uppdatera och fila på sina ansökningshandlingar redan då företaget lägger varsel, eller vid en uppsägning. Du ska alltså inte börja med ansökningshandlingarna första dagen på Arbetsförmedlingen, då ska du förhoppningsvis redan ha sökt flertalet jobb och kanske till och med varit på intervju.

Är du en person som gärna ser att folk har framförhållning, och själv har det, eller är du spontan och tar dagen som den kommer?

Jag har läst Stjärnklart av Lars Wilderäng

Stjärnklart Lars Wilderäng  Omslagsbild
Omslagsbild Stjärnklart. Massolit förlag

För några minuter sedan lyssnade jag klart på författaren och, bloggrannen, Lars Wilderängs nyutgivna bok Stjärnklart. Boken är hans tredje, tidigare böcker är Midvintermörker och Midsommargryning, men detta är den första delen i en helt ny serie böcker.

Boken är intressant för den som har Sveriges beredskap som intresse. Boken skildrar ett flertal individers, och några familjers, vardag efter att tekniken slutat fungera. Orsaken till problemen är i dagsläget inte så trolig, men några av de öden som beskrivs, och ageranden som skildras i boken är mycket möjliga om det skulle uppstå driftstörningar i försörjningen av såväl livsmedel som elektricitet och dricksvatten.

En karaktär som jag tror många av bloggläsare kan relatera till är Filip Stenvik som ser Sverige, eller spillrorna, ur en preppers pespektiv. Karaktären är inte perfekt, vilket annars ofta brukar vara fallet, och man kan bara hoppas att vi kan lära oss av hans misstag. Kanske via det internetforum, med ett namn jag så väl känner till,  som han ofta besöker?

I ett scenario som beskrivs i boken skulle troligtvis många svenskar till en början agera som familjen Svensson, och vissa andra karaktärer i boken, där man förlitar sig på att det är den skattefinasierade delen av samhället som har uppgiften att skydda medborgarna, och inte fått information om att det ansvarsprincipen som gäller. Nu tror ytterst få att vi ens kommer att få driftstörningar i vattenförsörjningen, så… Det är i alla fall något vi kan utläsa av MSB:s årliga opinonsundersökning, vilken också nämns i Civilförsvarsförbundets seminarium i almedalen 2014.

Med anledning av det senaste årets skottlossningar i Göteborgsområdet kan man också fundera på om de drabbade områdena blir ett laglöst kaos om ordningsmakten skulle få problem med personalförsörjning, teknik och andra prioriteringar.

Förutom några få inspel från ett enskilt departement och några besök på riksdagshuset utelämnas vår nuvarande, så kallade, beredskap helt från boken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nämns inte, Försvarsmakten nämns inte, bortsett från ett specialförband och en mening om livgardet i Stockholm. Samtidigt får frivilligorganisationen Civilförsvarsförbundet sig en känga av Stenvik.

Frågan är vad som kommer att hända i uppföljaren, vad som kommer att hända med det som vi anser vara våra grundlagsskyddade rättigheter idag och om och hur ledningen kommer att förändras.