Pension

Vikten av att ha koll på sitt pensionssparande

av
Pensionspyramiden
Pensionsmyndigheten

Den som nått pensionsåldern väljer ofta att arbeta några år till. Åtminstone låter det så när man lyssnar på nyhetsinslag och läser dagstidningar. Men faktum är att några som hellre skulle vilja vara pensionärer inte har råd med det inkomstbortfall som pensionärslivet medför.

Tjänstepension

Sedan många år tillbaka har individen fått ta ett ökat ansvar för sin pensionsförvaltning och dom allra flesta arbetar idag på en arbetsplats där arbetsgivaren sätter av tjänstepension i någon omfattning, ofta minst 4,5 % av arbetstagarens årsinkomst. Att arbetsgivaren erbjuder tjänstepension är idag en förutsättning om man inte vill leva som fattigpensionär i framtiden. Om du inte arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal är det extra viktigt att du kollar upp så att arbetsgivaren gör detta. Inbetalningarna brukar starta från omkring 25 års ålder.

En kollektivavtalad tjänstepension sätts från början av i en entrélösning, antingen en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. Om du inte har gjort något aktivt val när din arbetsgivare började att betala in pensionen är sannolikheten stor att den förvaltas i en traditionell försäkring med en större del räntor.

Om du däremot har gjort ett aktivt val, antingen i samråd med en försäkringsrådgivare eller exempelvis i samband med förändringar i bostadslånen är sannolikheten större att du har din tjänstepension placerad helt, eller delvis beroende på försäkringsvillkoren, i en fondförvaltning. Frågan är bara var pensionen förvaltas och i vad.

Generellt sätt finns det tre olika fondtyper. Räntefonder, Aktiefonder och Blandfonder, där den sistnämnda är en kombination av både aktier och räntor. Ju längre bort din pension är desto mer av din pension ska förvaltas i aktier på börsen. För dig som är mindre aktiv är det en fördel att placera kapitalet i så kallade Aktieindexfonder med låg förvaltningsavgift. Fördelen är att fondavgiften som är relativt låg tack vare en passiv förvaltning, och att fonden följer ett index. En bred aktieindexfond betyder att du varken är bättre eller sämre än index. För många är detta det bästa.

För dig som har haft kontakt med en bankrådgivare, bankens säljare, är risken dock stor att du har fått hjälp att välja deras dyraste fonder. Ofta kanske dessutom blandfonder med låg, om än stabil, värdeutveckling men till en väldigt hög förvaltningsavgift. Aktivt förvaltade fonder kan dock absolut överprestera sitt jämförelseindex, men det kräver också att du som placerare är aktiv och väljer bort dom fonder som underpresterar.

Dom flesta tjänstepensioner har ett begränsat fondurval, men jag skulle rekommendera dig som har en lång placeringshorisont att jämföra dina val med 3-5 års historik mot de billigaste fonderna som banken erbjuder. Oftast presterar indexfonderna minst lika bra, om inte bättre. Om du istället har en kortare tid kvar i arbetslivet och har en traditionell försäkring är det oftast tryggare att ha en traditionell försäkring, eller börja omallokera mot mer ränta med exempelvis en generationsfond.

För att se hur din pension är fördelad och placerad går du in på minpension.se där du även kan göra en pensionssimulering. Jag rekommenderar även Småspararguiden och Konsumenternas försäkringsbyrå för mer information.

För att administrera, välja inbetalning och flytta din kollektivavtalade tjänstepension använder du en valcentral. Det finns olika valcentraler beroende på vilken/vilka avtal dina tjänstepensioner omfattas av.

Om någon av dina tidigare arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal har du möjlighet att flytta dessa fribrev till exempelvis Nordnet och Avanza om du inte är nöjd med fondutbudet där dom är placerade nu. På det sättet att minskas kostnaderna, du får del av ett större fondutbud och möjlighet att få en högre avkastning. Om din arbetsgivare saknar Tjänstepension bör du i första hand fråga varför, och i andra hand säkerställa att du på annat vis avsätter pengar till din pension.

Allmän pension

Din deklarerade inkomst utgör din allmänna pension. En mindre del,  2,5 %, har du möjlighet att själv placera. Det är den så kallade premiepensionen, förkortat PPM. Om du inte är intresserad kan du kontrollera att den är placerad i AP7 Såfa. Om den inte är det måste du kontrollera att dina fondval presterat bättre än AP7 Såfa. Annars skulle jag rekommendera att du byter på Pensionsmyndigheten.se.

Privat pensionssparande

Tidigare kunde man via IPS, Individuellt Pensionssparkonto, spara till pensionen på ett mer fördelaktigt sätt skattemässigt. Sedan ett antal år tillbaka är det dock inte så. Det finns vissa undantag om du till exempel saknar Tjänstepension. Men det bästa sättet är då att kontakta banken eller Skatteverket för mer information.

Investeringssparkonto (ISK)

I dag är ett av dom bästa sätten att spara i aktier och aktiefonder genom ett schablonbeskattat Investeringssparkonto. Fördelen är att du inte själv behöver räkna ut skatten för din värdepappershandel utan den kommer förtryckt på din deklaration. Eftersom kontot är schablonbeskattat betyder det att du betalar skatt för alla insättningar och allt kapital som finns på kontot. Nackdelen som finns är att om du har likvider, oinvesterade pengar, så betalar du fortfarande en slant för detta. Du kommer också att betala skatt om din portfölj har en negativ avkastning och du kommer inte kunna göra förlustavdrag som på en traditionell Aktie- fonddepå.

Personligen rekommenderar jag återigen någon av nätmäklarna för att få lägre avgifter.

Kapitalförsäkring (KF)

Det finns lite olika inriktningar på Kapitalförsäkring, men generellt sett fungerar det på liknande sätt som Investeringssparkontot. Den största skillnaden är att du inte äger dom värdepapper som du investerar i. Åtminstone inte direkt. Du har alltså ingen möjlighet att delta i bolagsstämman för enskilda aktier eftersom bankens försäkrings/pensionsbolag äger aktierna. En annan sak att tänka på är att skatten sköts av försäkringsbolaget så du måste ha pengar på kontot.

Om du väljer en Kapitalförsäkring är det viktigt att inte välja det via ett bolag eller en bank som har en skalavgift som äter upp pensionskapitalet.

Hur ser din pensionsförvaltning ut? Hur mycket pengar tror du att det blir när du lämnar arbetslivet?

Försäkringar i alla dess former

av
Krossat glas
Foto: Eric Schmuttenmaer / CC BY-SA

En vanlig försäkring folk som titulerar sig preppers har är ett matförråd. Att ha mat för ett par dagar och möjlighet att tillaga den, både när allt fungerar som vanligt, och när elen har slagits ut, är en förutsättning för att vi ska kunna äta oss mätta.

Att inte behöva oroa oss för att kunna äta oss mätta är givetvis bland det viktigaste vi behöver som människor. En annan viktig sak är tak över huvudet. Om vi av någon anledning inte skulle få ut vår lön är en ekonomisk buffert på tre till sex månadsutgifter, beroende på vilken typ av boende man har, avgörande för att man inte ska hamna hos kronofogden eller bli vräkt.

Hemförsäkring

När det kommer till traditionella försäkringar är en hemförsäkring det jag anser att man måste ha. Beroende på om man bor i hyresrätt, bostadsrätt eller villa behöver man olika typer av försäkringar, men grunden är alltid densamma. Att bli utsatt för stöld, skadegörelse eller brand är aldrig kul, men du slipper betala för renoveringen när vattenläckan förstört bottenvåningen. Det finns många fler anledningar till att ha hemförsäkring.

Fordonsförsäkring

Som fordonsägare är det krav på en trafikförsäkring, men en halvförsäkring kostar inte många kronor mer men ger dig fler fördelar. Om du har en ny bil där vagnskadegarantin har gått ut är vagnskadeförsäkringen något du oftast betalar för, alltså det man i dagligt tal kallar helförsäkring.

Fackliga medlemsförsäkringar

Många svenskar är medlemmar i ett fackförbund. Antingen i något av LO-förbunden, TCO eller SACO. Det finns många olika facklinga centralorganisationer i Sverige. Oavsett var du är medlem finns det ofta medlemsförsäkringar som ingår och som till förmånliga priser kan uppgraderas eller kompletteras. Ofta är rabatterna värda medlemskapet, utöver A-kassan man ska vara medlem i.

Om du till exempel har en hemförsäkring som ingår via facket får du inte dubbel ersättning om du har en privat. Däremot kanske du måste uppgradera medlemsförsäkringen. Fast ibland är det givetvis så att aktuella medlemserbjudanden är dyrare än andra bolag.

Olycksfallsförsäkring

En olycksfallsförsäkring kan vara viktig. Om du slår ut tänderna eller bryter benet får du ersättning. Om du får nedsatt arbetsförmåga kan du få ersättning för medicinsk invaliditet.

Den enda gången man egentligen kan vara dubbelförsäkrad är när någon, Gud förbjude, går bort. Genom kollektivavtalet har man en Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och via medlemskapet ofta en eller flera olika typer av grupplivförsäkringar som faller ut när du eller medförsäkrade, inklusive barn, går bort.

Att göra en en försäkringsgenomgång idag och en gång per år kan sänka kostnaderna, genom att man minskar antalet försäkringar om man är dubbelförsäkrad, eller genom att man byter försäkringsbolag för att öka rabatten. Men det leder ofta till att man kompletterar och utökar sitt försäkringsskydd.

Man kan få försäkringsrådgivning på flera olika sätt. Exempelvis via sitt fackliga medlemskap eller Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Vem får dina pensionspengar om du dör?

Avtalspension, eller tjänstepension, som det också heter är något som är snårigt och svårt. Att ta tag i den bör man absolut göra, men eftersom det är många som tjänar en hacka på dig så är rådgivningen oftast inte ekonomiskt fördelaktig för dig. Men genom att gå in på minpension.se kan du enkelt se var du placerat dina pengar och hur du ligger till. I vissa fall bör du plocka ut pengarna i förtid, vilket ibland kan göras om det underskrider ett visst prisbasbelopp.

Det enda jag kan rekommendera är att om man är någorlunda ung är möjligheterna till en högre värdeutveckling bättre när man placerat pengarna i fonder jämfört med traditionell försäkring.

Om du har familj kan det vara bra att se över om tjänstepensionen kommer att betalas ut till dina efterlevande eller skänkas till kollektivet. Bra att veta är att om du inte är fullt frisk, exempelvis har Cancer, så kommer du troligtvis inte kunna få en efterlevandeskydd.

Tänk på att om du valt ett efterlevande skydd för din pension, och/eller har livförsäkringar, så kan det vara bra att se över vem som blir förmånstagare. Du kanske har skilt dig och då kan det vara så att din nuvarande sambo, som du inte har barn med, får alla pengarna, istället för dina barn.

Vilka försäkringar har du, och är det några bra som jag har missat?

Fondsparande en garanti för framtida pension?

av
Sparande
Sparande

Pensionssystemet är nu hårt kritiserat och vi ser kvällstidningar såväl som public service skriva spaltmeter om ämnet där snyfthistorierna avlöser varandra. Under de kommande åren kommer många, framför allt de blivande pensionärerna, att förstå vikten av att engagera sig i sin privatekonomi.

Är du född 1953 eller tidigare har du fortfarande en pension som baseras helt eller delvis på det gamla ATP-systemet, i år är det den som är född 1952 som får förmånen att gå i ålderspension vid 65 års ålder. Nästa år är den sista årskullen som får tilläggspension från det gamla systemet.

Personligen anser jag att det är viktigt att förstå vad man kan förvänta sig i pension, oavsett om det är 5-, 10-, 20-, eller 40 år fram i tiden. Det orange kuvert som Pensionsmyndigheten skickar ut varje år består endast av den allmänna pensionen med premiepension, men det är mycket troligt att din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension. Är din arbetsplats ansluten till ett kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, från den dag du fyller 25 år, exempelvis Avtalspension SAF-LO för kollektivanställda inom LO.

Även 90-talisterna förväntas få en låg inkomst vid sin pension, om ca 40 år. Frågan är om pensionssystemet ser ut som idag på 2050-talet. Ingen kunde under 1970-talet ens föreställa sig hur Sverige ser ut idag år 2017.

För dig som är intresserad rekommenderar jag dig dels att gå in på minpension.se där du kan få en överblick över hela din pension.

Sedan en tid tillbaka har jag valt att avsätta drygt 10 procent av min nettolön, ett så kallat sparande, till ett Investeringssparkonto, ett konto som till skillnad från ett traditionellt Aktie- och fondkonto är ett skatteskal där hela kapitalet beskattas som en schablonintäkt, istället för krångliga K4-blanketter och hög kapitalskatt på vinster vid försäljning och utdelning.

I framtiden tror jag att det är viktigt att investera pengar, både i fysiska ädelmetaller som silver och guld, men fortsätt även i aktier, aktiefonder och övriga värdepapper. Många svenskar har redan idag ett fondsparande, frågan är hur lönsamt det faktiskt är. Kanske äts vinsten upp av höga avgifter både till bankens rådgivare (läs säljare) och deras egna fonder.

I dag är det många som rekommenderar nya investerare att sätta in pengar i indexfonder med låga avgifter eftersom avkastningen de senaste åren har varit större än aktiva, eller falska aktiva, fonder med höga avgifter. Nätbanker som Avanza och Nordnet har båda fri courtage, kostnad för att köpa och sälja aktier, upp till 50- respektive 80 000 kronor och därefter förmånligt courtage från 1 krona. De har dessutom en avgiftsfri kapitalförsäkring, något som fortfarande kostar extra på många storbanker.

En aktieindexfond som automatiskt följer ett index, exempelvis Stockholmsbörsens 30 mest omsatta företag, OMXS30, handlas utan köp- och säljkostnader, men till en fondavgift på insatt kapital. Fördelen med fonder är att man själv slipper välja ut en aktieportfölj och automatiskt får riskspridning. Man bör dessutom välja flera fonder för ytterligare diversifiering.

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, jag tar inget ansvar för er privatekonomi.

Hur ser ni på er privatekonomi och framför allt pensionen? Är ett privat sparande en nödvändighet både nu och i framtiden?

Vem betalar pensionerna om 40 år?

av

På väg till jobbet, mellan två bussar, började jag fundera på framtiden. Jag har nyligen fått upp ett intresse för långsiktigt sparande och har öppnat mitt första investeringssparkonto och tagit mina första stapplande steg som aktieägare.

Samtidigt är det många som diskuterar pensioner, och det jag kom att tänka på är att allt fler svenskar blir föräldrar senare i livet, när deras barn om 20 år tagit studenten har många högst 15 år kvar till den nuvarande pensionsåldern vid 65 år. Samtidigt har många svårt att idag ta sig in på arbetsmarknaden, många ungdomar väljer att studera på högskola och får sin första anställning när dom närmar sig 30 år, och antalet korta visstidsanställningar har ökat dom senaste åren.

Vad jag förstår bygger pensionssystemet idag på att dagens och framför allt morgondagens pensionärer är färre än andelen förvärvsarbetande skattebetalare, pensionerna betalas till viss del av framtida utdelningar.

Frågan är alltså vad som kommer att hända med pensionerna om 10, 20 och 40 år när 80-talisterna börjar växla ned och lämna arbetsmarknaden. Jag förstår att samhället kommer att se annorlunda ut om 40 år, att pensionsåldern har höjts, men frågan kvarstår. Hur kommer samhället att finansieras, vem betalar min pension?

Många uppmanas att redan i unga år se över sitt pensionssparande, men i ärlighetens namn, hur många pensionssparar direkt efter gymnasiet och var placerar arbetare och tjänstemän sitt privata pensionskapital? Ett sparkonto ger låg avkastning, och bankens aktivt förvaltade fonder har höga avgifter och hur mycket blir ett par hundralappar i månaden om 20-40 år beroende på sparhorisont?

Jag har inget privat pensionssparande och jag har inte heller gjort ett aktivt val. Vad jag förstår går soffliggarfonden AP7 Såfa relativt bra, men jag bör troligtvis engagera mig mer i placeringen och förvaltningen av min tjänstepension. Pengarna har placerats i en kollektivavtalad pensionsförsäkring av SAF-LO vilket idag är en traditionell försäkring då jag inte gjort ett aktivt val.

Personligen är jag negativt inställd till ett rent privat pensionssparande då jag inte vill låsa mitt sparkapital och riskera att jag aldrig kan använda det. Samtidigt vet jag att min ekonomiska ådra kommer att förhindra att jag spenderar pengarna på andra saker, om det inte är så att jag verkligen måste ha pengarna eller inte kommer att leva fram till pensionsåldern.

Min fråga är alltså om vi i framtiden kommer att få se fler fattiga pensionärer dom kommande åren och vad som kommer att hända med alla dom som inte har haft möjligheten att träda in på arbetsmarknaden tillräckligt tidigt. Många personer med utomeuropeisk bakgrund som befinner sig i Sverige kommer definitivt att få det svårt att överleva på sin pension, men jag tror även att många timanställda svenskar kommer att få en chock när pensionsåldern närmar sig.

Hur ser du på pension? Har du ett jobb som ger dig förutsättningar att arbeta efter pensionsåldern, eller kanske tvingas du rentav att gå i förtidspension? Väljer du att spara privat, utöver den allmänna pensionen och framför allt, betalar din arbetsgivare in tjänstepension?

Ungdomsarbetslösheten leder till kompetensbrist i framtiden

av

Arbetsförmedlingen SverigeEn fjärdedel av alla i åldern 15-24 år varken arbetar eller studerar på heltid, det visar en undersökning som SCB har gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Kartläggningen visar alltså att 26 procent, 320 000 ungdomar inte har en heltidstjänst eller utbildning. Var femte högskolestudent i Sverige har inte jobb ett år efter examen. Enligt Stefan Fölster kommer vi om tio till femton år ha stora kompetensluckor på en del områden.

Antalet arbetssökande under 25 år kommer att minska under nästa mandatperiod, inte nödvändigtvis beroende på ökad sysselsättning, utan helt enkelt för att den som är född 1993 då fyller 25 år och fasas ut ur ungdomsgarantin. Fölster framhåller att lägre ingångslöner, lärlingsutbildning, mer flexibelt anställningsskydd samt bättre arbetsförmedlingar. Jag kan hålla med om att vi måste reformera Arbetsförmedlingen, i dag skickar de folk i åtgärder till höger och vänster och ser till att den som är arbetssökande är tillräckligt aktiv för att få A-kassa eller aktivitetsstöd. Men frågan är om sänkta ingångslöner hjälper.

Regeringen Reinfeldt har infört åtgärder som gör att Arbetsförmedlingen (vi skattebetalare) får betala 80-85 procent av lönen, högst 890 kronor per arbetsdag. Många arbetsgivare frågar om den arbetslöse kan tänka sig att praktisera några månader i stället för provanställning. Det är inte lätt att konkurrera med gratis, fråga film- och skivindustrin.

Om arbetsgivarna vill hitta kompetent arbetskraft med arbetserfarenhet måste de i dag vända sig till utlandet, alternativt till Västtrafik, SL och taxibranschen. För 40- 50 och 60-talisterna var det inga problem att hitta arbete, arbetsgivarna anställde dig och du fick möjlighet att lära dig yrket av dem som arbetat där ett tag. Om jag var företagare och behövde anställa någon i dag, självklart skulle jag ta det billigare alternativet. Men det gör det också svårare för den som inte har rätt till nystartsjobb, anställningsstöd och också Fas3.

Som det ser ut i dag kommer vi få svårt att betala ut pensioner om vi inte får hit erfarenhet och kompetens från utlandet. Nu kommer säkerligen pensionsåldern att vara bortåt 80 år om fem decennier, så jag kommer troligtvis aldrig att gå i ålderspension, men många kommer fortfarande att pensioneras på grund av att de arbetat med ett fysiskt krävande arbete inom exempelvis byggsektorn, vården och industrin.

Som alltid kan du aldrig lita på att någon annan kommer att ge dig pengar. Du måste förstå att det är du som har ansvaret över ditt liv, trots att vi indoktrinerats av politikerna att tro att vi tillsammans är samhället och ska finansiera det. Sverige ser inte ut som på 70-talet, vi har färre industrier, mer ansträngd sjukvård och pensioner som brutto är lägre än nettolönen för den vanlige arbetaren.