Landstinget Kronoberg måste ta emot kontanter

Sveriges nya sedlar
Riksbanken

I morse lyssnade jag av en tillfällighet på P4 Göteborg, som avbräck i mitt bibellyssnande, då jag hörde en grupp barn som kommenterade dom nya sedlarna och kontanter i allmänhet.

Några av barnen menade på att dom inte är bra på att hantera kontanter och att deras betalkort var smidigare. Dom pratade också om att det i framtiden kommer finnas fler digitala tjänster för att ”swisha” över pengar.

Ursäkten att man inte är bra på att hantera kontanter är som att en 15-åring skulle hävda att denne inte är en bra bilförare. Det handlar om inställning och om övning. Privatekonomi kan vara svårt, någon som vi ser i program som Lyxfällan, och det krävs att man har visst intresse och får en bra grundutbildning. Nu menar jag inte att alla bör läsa högskolepoäng i ekonomi eller bli aktiemäklare, men det kan vara en god idé att förstå grundläggande ekonomiska begrepp som ränta, lån och amortering. Ja, du måste alltså betala dels ränta (pengar för att du får låna) och amortera (betala tillbaka lånet) när du lånar pengar av banken för ett bostadslån.

Den som slutat använda kontanter, eller kanske aldrig använt kontanter i någon större utsträckning, har givetvis svårare att förstå hur det fungerar och fördelarna med sedlar och mynt. Själv har jag problem med utländsk valuta. Jag har ingen aning om hur många olika mynt det finns i euron, dollarn eller någon annan valuta. Det är helt främmande för mig.

Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen slagit fast att Landstinget i Kronoberg bryter mot lagen när dom slopat möjligheten att betala med kontanter. Erik Nymansson, justitieråd vid domstolen, säger till Sveriges Radio att man enligt riksbankslagen ska kunna betala med kontanter. Det är ett gott tecken. Vi får hoppas att dom affärer som idag slopat kontanthantering, och som jag bojkottar, åter tvingas acceptera kontanter.

MSB lägger ner utbildning men spenderar miljoner på PR

En kulspetspenna av märket Ballograf
Foto: Fastson / CC BY-SA

Tidningen Aftonbladet har börjat granska svenska myndigheters användning av skattemedel där skattemiljoner läggs på att anlita PR- och lobbybyråer. Det kan handla om allt från skrivna pressmeddelanden till kurser i sociala medier.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått minskade anslag och ska spara 35 miljoner kronor fram till 2016 vilket gjort att de valt att snabbutreda en nedläggning av delar av utbildningsverksamheten, antingen Sandsjö eller Revinge, för att i framtiden endast klara sig med en utbildningsort.

Myndigheten har de senaste 20 månaderna gjort av med nästan 10 miljoner kronor, 500 000 kr per månad, även på rapporter, debattartiklar och enkäter som antingen inte publicerats eller saknar värde.

När myndigheten i mars uppdaterade sin informationssida, Krisinformation.se, hade de en utvecklingsbudget för 2014-2015 som med förstudie, utveckling och ny driftmiljö kostade 4 miljoner kr. Förhoppningsvis en bra investering, även om jag kan tycka att sidan idag är mer svåröverskådlig och anpassad till mobila plattformar där besökaren vet vad den letar efter.

Samtidigt är vi många som efterfrågar en nyutgåva av skriften Om kriget kommer som delades ut till alla hushåll under andra världskriget och kalla kriget, från 1943 fram till 1987, men den sista upplagan delades inte ut till allmänheten. Myndigheten sägs planera för en nyutgåva av informationen, men säger också att det är en ekonomisk fråga. Jag vet var vi kan hämta pengarna. `

Till sist vill jag fråga om det är häftigt att betala skatt… eller om du är född fri men skattad till döds. Svenska myndigheter, organisationer och kommuner spenderar otroligt mycket pengar på marknadsföring istället för kärnverksamheten. Samtidigt kritiserar man från politikens håll vinstdrivande företag inom offentlig sektor. Kasta inte sten i glashus…

Tomt på kontot efter jul och nyår?

Bild på femhundra och hundra kronor
Foto: Riksbanken

Det är drygt 20 dagar kvar till lön. Den 23:e eller 27:e kommer lönen i Januari 2015. För en del är det en lång tid, inte minst för ensamstående föräldrar, studenter eller för den som köper utan att tänka.

För dig som inte har pengar är det nu ett bra tillfälle att omsätta delar av ditt matförråd, din kontantbuffert eller till och med föra över pengar från ditt buffertkonto. Om du nu inte varit förutseende, eller just börjat läsa denna blogg är det vad du ska börja med i februari.

I första hand ska du försöka använda dig av de pengar du har så klokt som möjligt och inte köpa dyr mat, utan välja havregryn, pasta, rotfrukter och det som är billigt. Om du verkligen behöver pengar, ta då inte ett snabblån. Använd dig av familj och vänner omkring dig.

Saknar du vänner, matförråd och buffertar kan du som är medlem i Svenska Kyrkan få hjälp med matpengar genom att kontakta din lokala församling, det finns också möjlighet att få pengar från kommunens försörjningsstöd.

Och glöm inte att spara pengar och bygga upp en matbuffert inför nästa svåra tid. Det handlar inte alltid om domedagen, utan om arbetslöshet, sjukdom eller en traditionell julafton.

Hur tar man ut kontanter utan bankkort?

Bankomat
Foto: Automatid2012 / CC BY-SA

Vi ser idag effekterna av ett alltmer kontantlöst samhälle där det är få bankkontor som erbjuder kontanthantering.

Följden blir givetvis att det är svårt att sätta in pengar om det inte finns en insättningsautomat, eller om man önskar personlig kontakt. Samtidigt kan den som saknar ett bankkort, till följd av att det är trasigt eller förlorat, inte ta ut pengar.

Idag borde alla ha kunskap om att vi lever i ett mer kontantlöst samhälle och därför skaffat sig minst ett extra kort som reserv, och samtidigt ha en viss summa kontanter hemma, utöver de i plånboken, för att kunna handla då korthantering inte är möjlig.

Om vi tar SEB som exempel har de 22 bankkontor med traditionell kassa, varav ett ligger i Göteborg. Men vad händer om du inte är kund i en bank med kontanthantering, eller bor i närheten av ett kontor med tjänsten?

Är man i behov av att ta ut pengar, men saknar bankkort eller kontanter, verkar det idag vara enklast att sätta över pengar till någon anhörig eller vän, förutsatt att det inte är helgdag. Då har datorerna helgledigt.

Fler affärer väljer att slopa kontanthanteringen och det leder till att vi på sikt får ett mer sårbart samhälle, och ett mer övervakat där Skatteverket får insyn i allt du gör.

Glöm förresten inte att vi kommer att få nya sedlar och mynt under året. Frågan är bara hur vi ska kunna växla in våra madrasspengar när ingen bank längre hanterar kontanter.

Living on the edge

Bankomat
Foto: Automatid2012 / CC BY-SA

Om man tittar runt omkring sig ser man att det finns många personer som lever på marginalen. Antingen för att de har för stora fasta utgifter, eller för att de väljer att spendera mer på nöje än på sparande. Resultatet kan bli ett övertrasserat konto och att korttidslån i slutet av månaden.

Oavsett om man står för sin egen försörjning, antingen genom lönearbete eller eget företag, eller är beroende av bidrag är det viktigt att man ser till att ha en buffert och ett sparande.

Om man av någon anledning väljer att leva på bidrag är det viktigt att man så snabbt som möjligt försöker ta sig ur situationen, antingen genom arbete eller studier. Den som hamnat i bidragsträsket blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden, men riskerar också att stanna där för att man är nöjd med sin situation.

De senaste månaderna har jag sett b.la hur en har övertrasserat kontot på grund av alkoholkonsumtion, och en annan har inte fått barnbidrag, eller annat bidrag, i tid och tvingats att låna pengar för att ge mat till sonen.

Jag kanske har fel? Det kanske är rätt att spendera hela lönen på alkohol, brudar och taxiresor och övertrassera kontot den 20:e varje månad?