Sveriges Television har spelat in och börjat att sända en realityserie vid namn Nedsläckt land som handlar om två grupper som bor i två olika typer av hus. Den ena gruppen bor i ett torp på en mindre gård med tillgång till egen brunn, vedkamin och en normalstor trädgård. Den andra gruppen utgår från ett modernt arkitektritat hus med stora fönster där allt, inklusive golvvärmen styrs av surfplattor.
Grupperna som deltar i experimentet var inte förberedda på att det var ett simulerat elavbrott som skulle pågå under nästan två veckor där även mobiltelefonin hade slagits ut.
Eftersom experimentet utfördes under sommar eller tidig höst så var det visserligen svalt, men inte direkt kallt och man kunde ganska enkelt hålla värmen. Men för oss som bor i lägenhet så är uppvärmning något av det svåraste vid en samhällskris.
För den som är intresserad av grundläggande krisberedskap kommer en lista med vad jag faktiskt har hemma:
10 liter dricksvatten i dunk
Tvålågigt spritkök med extra rödsprit
Konservburkar med diverse mat
Torrvaror såsom ris, pasta havregryn
Ett flertal ficklampor utplacerade i lägenheten
2 st Powerbanks för uppladdning av mobil/surfplatta
100 Ah fritidsbatteri med 50 W solpanel
Världsradio med batterier samt 2 st Baofeng UV5-R
Personbil som tankas vid halv tank, borde köpa reservdunk
Som ni ser är mitt största problem att hålla värmen, och förutom några paket värmeljus och två Feuerhand fotogenlampor är det filtar som jag får förlita mig på eftersom jag inte har lust att förvara en större fotogenvärmare i lägenheten.
Krisberedskapsveckan äger rum mellan 8-14 maj, en kampanj där Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i samarbete med kommunerna informerar medborgarna om vad vi själva har för ansvar och vad vi bör göra vid samhällsstörningar. Mycket information tvingas man söka upp själv, även om både medier och kommuner går ut med information, exempelvis i P1 Morgon i Sveriges Radio.
Personligen bör jag ha foten i högläge eftersom jag i helgen lyckades trampa snett och således har stukat foten. Tidvis har jag haft svårt att stödja på foten och jag har också lyckats få kramp i foten på grund av att jag spänt musklerna när jag försökt att gå. Handikapp, om än tillfälliga, är sällan något man tar upp som ett problem vid en krissituation. Att kommunen ställt ut vattentankar på gatan hjälper inte den som är rörelsehindrad och har svårt att ta sig ned för trapporna när hissen är ur funktion till följd av ett strömavbrott. Att försöka bära upp litervis med vatten är bara att glömma.
Mitt bostadshus saknar hiss, att ta sig upp och ned för trapporna med en stukad fot var jobbigt nog utan matkassar i händerna. I mitt fall måste jag alltså förlita mig på en god relation med mina grannar, eller en aktiv kontakt med hjälpsamma släktingar och vänner. Visserligen är det kanske ett mindre problem, men jag är ett lätt byte vid zombieapokalypsen.
Stockholm har dom senaste dagarna drabbats om omfattande strömavbrott och bland andra Älvsjömässan där eFörvaltningsdagarna, en konferens om e-förvaltning och digital transformation, blev nedsläckt, precis som tunnelbanan i centrala Stockholm.
Samtidigt skriver Länstidningen Södertälje om att kommunen, till skillnad från många andra kommuner, exempelvis Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa, inte skickar ut en folder till invånarna med information om hur man klarar sig i 72 timmar vid exempelvis ett strömavbrott.
– Att skicka ut information till medborgarna kan vara förenat med problem. Vi vet aldrig vilka språk som foldern behövs på och materialet kan snabbt bli föråldrat. Vi jobbar med webben i stället. Det finns inget krav på att folk själva ska kunna hantera en krissituation. Men det finns rekommendationer, berättar Åke Martinsson, säkerhetssamordnare på Södertälje kommun.
Jag kan förstå att språkfrågan är en utmaning, men i Sverige pratar, skriver och läser vi svenska. Vi har dessutom ett antal officiella minoritetsspråk, finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Förutom ovan nämnda förstår även dom flesta engelska. Jag förstår inte vad problemen är. Vi kanske skall utbilda om personlig krisberedskap i samband med SFI-utbildningen? Någon information är bättre än ingen information.
Att säga att materialet snabbt blir föråldrat är konstigt. Jag kan trycka upp kopior av Om kriget kommer från 1961, och tidigare, och över 50 år senare är informationen fortfarande aktuell. Vad vi behöver veta går att få plats med på en A4-sida utan problem (pdf). Hur nåbar är kommunens webbplats när hela mobilnätet är utslaget?
Även ett felande fjärrvärmesystem får konsekvenser.
– De flesta bostäder skulle vara utkylda efter ett par dygn om det är kallt ute.
Åke Martinsson litar ändå på kommunens krisplaner.
– Försörjningssystemen är robust konstruerade och risken för totalhaverier är näst intill obefintliga. Kriser i mindre skala har vi god förmåga att hantera, säger Åke Martinsson.
Åke Martinsson, säkerhetssamordnare på Södertälje kommun, säger exempelvis att de flesta bostäder skulle vara utkylda efter ett par dygn om det är kallt ute. Ett par dygn är högst två. Alla som bor i hyresrätt vet hur kallt det är innan fastighetsvärden slår igång centralvärmen. Tänk er att den inte fungerar alls och det är isstorm utanför fönstret.
Om du bor i Södertälje kommun, bortsett från Järna, är du varmt välkommen att rekommendera dina vänner och kollegor att läsa detta blogginlägg.
Som ni säkert redan har läst har den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung kommit över ett strategidokument där man kan läsa att medborgarna i Tyskland uppmanas att ha mat och vatten, minst två liter per person och dag, hemma för att kunna klara sig tio dagar.
Den enda tidning i Sverige som relaterat till svensk krisberedskap är Dagens Nyheter, om ingen journalist väljer att utveckla frågeställningarna, exempelvis i en ledarkrönika, eller om någon väljer att skriva en debattartikel i ämnet. DN har intervjuat Svante Werger, kommunikationsdirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap som säger att även i Sverige har man nu börjat väcka liv i den civila beredskapen, men att det kommer att ta tid.
I artikeln tar man också upp att det enligt uppgifter från MSB finns skyddsrum för omkring sju miljoner svenskar. Men som vi kunnat läsa tidigare, åtminstone i sociala medier och dom personer jag följer, så har fastigheter i myndighetens register rivits och ersatts, eller håller på att ersättas, med bostads- och kontorsfastigheter utan skyddsrum. Även om dom faktiskt måste ersätta skyddsrum. Dessutom tar det 48 timmar, enligt lag, att iordningställa ett skyddsrum som idag används som exempelvis lägenhetsförråd.
I Sverige rekommenderas vi sedan en tid tillbaka att ha en egen beredskap på omkring 72 timmar, men det är få svenskar som vet om detta och om man har kunskapen och torrvaror är det inte säkert att man kan tillaga maten eller värma upp lägenheten under vinterhalvåret. Och 72 timmar är en förhållandevis kort tid och man bör givetvis ha en beredskap för minst 10 dagar, gärna en månad eller två. Nu är det svårt att lagra 60 liter dricksvatten per person i en tvåa, även om man kan använda källarförrådet som lagringsplats. Förhoppningsvis bistår Räddningstjänsten, kommunen, Hemvärnet eller någon av dom frivilliga försvarsorganisationerna med tankbilar om det skulle vara ett längre avbrott i dricksvattensystemet. Annars kan det vara bra att ha grundläggande kunskaper i vattenrening.
Det är oroligt i Europa, och oavsett hur mycket skattehöjningar Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet lovar kommer troligtvis endast en bråkdel gå till samhällets krisberedskap. Att fler länder uppmanar sina medborgare att ta ansvar för sin krisberedskap, samtidigt som dom övar ett civilt försvar visar att det inte handlar om Fia med knuff, för att använda ett citat av Göran Frisk. Men att Sverige inte har insett detta, eller yrvaket och långsamt börjat planera för att återupprätta ett civilt försvar är ett faktum och därför måste Du och din familj kunna ansvara för er själva. Som man säger på flygplanet. Sätt på dig syrgasmasken först – innan du hjälper andra.
Nu är det dags att inventera matförrådet och inhandla fler vattendunkar. Skriv gärna en kommentar och länka till artiklar i ämnet som skrivits den senaste veckan.
Sedan Erik Lagersten år 2015 tillträdde som Kommunikationsdirektör för Västra Götalandsregionen och lämnade posten som Informationsdirektör på Försvarsmakten är jag osäker på om man faktiskt har rekryterat en ersättare till posten. Försvarsmakten är idag mer öppen och transparent än för några år sedan, och tydligen har Marcela Sylvander efterträtt Lagersten, men har inte en lika personlig, om än professionell, relation till allmänheten genom sociala medier som företrädaren.
Sociala medier tror jag är en förutsättning idag när företag och organisationer vill öka förståelsen för arbetsuppgifterna, och bredda rekryteringsgrunden. Många organisationer saknar fortfarande en närvaro på sociala medier, troligtvis på grund av ett bristande intresse från medlemmarna. Men jämför man Sjöräddningssällskapets sida på Facebook, en plattform som för övrigt allt färre unga använder aktivt, är den betydligt mer uppdaterad med intressant innehåll än exempelvis Frivilliga Resursgruppen (FRG) och Frivilliga Radioorganisationen (FRO). Den sistnämnda har en publik grupp för organisationens medlemmar, och används mer för intern kommunikation än samhällsinformation.
Just FRO marknadsför sig själva med slogan ”Radio, tele och data i samhällets tjänst”, och har dels sambandsservice där man arbetar tillsammans med föreningar och organisationer vid idrottstävlingar och stora arrangemang. Men man utbildar också sambandspersonal till hemvärnet och arbetar med att utbilda och förstärka sambandsresurser vid större olyckor, skogsbränder och övriga kriser. Men utöver en intern grupp på Facebook och en informationsvideo på sin webbplats är det svårt att veta vad dom faktiskt gör.
Jag förstår att många organisationer som arbetar med samhällets krisberedskap behöver hålla en viss nivå av operationssekretess. Men precis som för Försvarsmakten så kan andra organisationer välja vissa bitar att dela med allmänheten.
Frivilliga Resursgruppen (FRG), vilket är en del av Civilförsvarsförbundet, är en annan organisation som man ofta ser vid större arrangemang, exempelvis med sin samlingsplats för bortsprungna barn, Hitta-Vilse tältet. Man var också med vid skogsbranden i Västmanland 2014. FRG gör alltså väldigt mycket, men vad exakt dom gör måste man fråga, även om dom tidigare varit mer aktiva i sociala medier än vad dom är idag.
Närvaron i sociala medier behöver inte vara komplicerad. Man behöver inte hyra utrustning för tiotusentals kronor, det räcker men en modern mobiltelefon och konton på YouTube, Instagram, Twitter och Facebook. Medlemmarna i dom olika lokala organisationerna kan turas om att ansvara för Instagram, vilket många företag och andra organisationer arbetar med idag, där man utifrån schemalagda aktiviteter kan dela med sig.
Att posta videoklipp på YouTube kräver inte avancerad utrustning, det går precis lika bra med en mobiltelefon eller en surfplatta. Man kan till och med redigera videoklippen direkt i mobilen med exempelvis iMovie. Även om jag själv föredrar ett program på datorn. Att skapa en enkel vlogg behöver inte vara svårt. Tittar vi på Sveriges mest kända vloggare och jämför man deras första videoklipp mot dom dagsfärska förstår vem som helst att alla är barn i början.
Om du som läser detta inlägg är aktiv medlem i Sjöräddningssällskapet, Frivilliga Radioorganisationen, Frivilliga Resursgruppen eller någon annan organisation vill jag uppmana dig att lyfta frågan i din lokala organisation. Sverige behöver fler människor som arbetar för krisberedskapen, och jag tillsammans med andra svenskar vill veta mer om vad ni har för uppgifter. Så när kommer första vloggen från orienteringstävlingen, och när postar du första bilden på det officiella Instagramkontot?
