Migrationsverket vädjar till myndigheter, kommuner och civilbefolkningen om hjälp med bostäder och förnödenheter för dom asylsökande som har kommit, och som inom den närmaste tiden kommer till Sverige. Så sent som i augusti pratade myndigheten om att antalet flyktingar skulle minska med 80 procent.
För bara några år sedan hade Försvarsmakten möjlighet att låta värnpliktiga svenskar hjälpa till. Idag har vi ingen värnplikt och dom senaste årtiondena har vår beredskapsförmåga minskat drastiskt och förutom den militära delen i totalförsvaret har vi sedan länge inget civilt försvar, något vi kunde sätta in för att hjälpa kommunerna att hantera den situation som vi är idag.
I försvarsbeslutet [1996 min anm.] fastställde riksdagen att det militära försvarets i försvarsbeslutets första etapp var att:
- försvara landet mot väpnat angrepp
- hävda vår territoriella integritet
- kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser
- kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
I dokumentet Försvarspolitisk inriktning 2016-2020 finns ovanstående stycke inte med. Däremot skriver man lite om att Försvarsmakten har kunskaper som kan användas vid fredstid. Man skriver även om ett återupptagande av det civila försvaret. Om politikerna, istället för att ha valt en konsekvent nedrustningslinje, valt att underhålla den förmågan vi tidigare hade och utgå förändringsarbetet från den hade vi alltså kunnat haft en mycket bättre sits än idag. Vi hade både haft ett militärt- och ett civilt försvar. Idag har vi några enstaka förband och om några år finns ett par hundra soldater på Gotland utöver dom hemvärnsmän som dag ska försvara ön militärt.
