Är 2020 världsfredens decennium eller raka motsatsen?

För en tid sedan pratade jag med en bekant som hade drabbats av ett längre strömavbrott. Längre i den bemärkelsen att det varade längre än två timmar, men däremot mindre än ett dygn.

Personen i fråga drabbades under hösten, det var alltså inte jättekallt men definitivt inte sommarvärme. Han berättade att han upptäckte att det snabbt blir kallt i huset, varpå jag påpekade att han faktiskt har en kamin och kan värma upp vardagsrummet. Problemet var bara att dom få vedträn han hade för mysfaktor snabbt tog slut.

– Nej, jag är personligen inte särskilt elberoende eftersom jag jobbar och bor mitt i stan.

För många tror jag att det krävs ett bryskt uppvaknande för att förstå sin egen bekvämlighetsnivå. Det är lätt att säga att man klarar sig på egen hand; men när det väl gäller åker man hellre till närmaste McDonald’s för att spisen inte fungerar.

Nu är julafton över och ett nytt decennium har blivit ett faktum. Men frågan är hur många som faktiskt har fått en vevradio i julklapp istället för en tändstickstavla som föreställer Bodens fästning. Frågan är om år 2020 är det årtionde som världen blir en mindre trevlig plats. Utvecklingen i relationen mellan USA och Iran är ju inte direkt trevlig och fick tyvärr ödesdigra konsekvenser när den iranska militären sköt ner ett civilt flygplan som befann sig i luftrummet. Samtidigt har Australien drabbats av den värsta brandkatastrofen i modern tid, ja i landets historia.

Under ett par dagar har Folk och Försvars årliga rikskonferens hållits och försvarsfrågorna befinner sig åter på tapeten. Liberalerna argumenterar för att återinföra Civilplikt, och Försvarsministern stöder ett amfibieregemente i Göteborg. Varför man från första början lade ner AMF4 och sen ska starta upp verksamheten kan bara en ekonom svara på.

Svensk medborgare i händelse av en kris

Foto på riksdagshuset
Foto: Camilla Svensk.

Många som titulerar sig preppers har utöver en krisberedskapslåda för hemmet även en plan för vad man ska ha med sig och vart man ska gå när man tvingas lämna sitt hemområde. På engelska är begreppet ”Bug out”. Vad man bör ha med sig är högst individuellt eftersom en del personer är bekväma med att vandra in i skogen och leva på blåbär och granskott, medan många andra inte kan skilja på en flugsvamp och kantarell.

Oavsett vad man tycker om det några benämner som massinvandring till Europa och Sverige är det ett faktum att folk tvingats lämna sina hus och hemländer för att söka sig till andra områden där skottsalvor och beväpnade grupper inte är en vardag. Många av dom har av olika anledningar inte giltiga identitetshandlingar eller högst tveksamma sådana och från svenskt håll har man försökt göra det bästa av situationen.

Sedan ett halvår tillbaka har jag varit utan identitetshandling som gäller utanför den nordiska passunionen. Jag har alltså inte kunnat legitimera mig utanför Danmark, Finland, Island, Norge och mitt hemland, Sverige. Men sedan någon vecka tillbaka har jag åter ett giltigt pass som bevisar att jag är svensk medborgare. Tillsammans med passet förvarar jag även det europeiska sjukförsäkringskortet som ger mig rätt till nödvändig vård inom EU/EES.

Frågan är hur många svenskar som inte kan styrka sitt medborgarskap vid en större katastrof. Tidigare har många förvarat sina handlingar i bankfack, som idag snart helt har avvecklats, och det är ytterst opraktiskt om bankerna väljer att dra ner gardinen vid ett allt för högt tryck. Andra människor, som jag, har inte haft något behov av att resa utomlands utan har andra former av godkända id-handlingar såsom SIS-märkt id-kort utfärdat av bank, myndighet eller företag. Ett svenskt medborgarskap är bland det bästa i världen. Än så länge.

Budgetpreppar du Second hand?

Auktionssajten tradera
Skärmdump från auktionssajten Tradera

Att handla second hand är något som har blivit en trend, framför allt bland miljömedvetna ungdomar i storstadsregionerna. Jag ska erkänna att kläder är något jag köper nytt, även om vissa av mina plagg faktiskt är ärvda av olika anledningar. Däremot har jag börjat intressera mig för affärer som säljer begagnade prylar; inte just för att jag är en klimatkämpande hipster utan för att det ibland finns funktionsdugliga saker till ett lägre pris.

Böcker, skivor, prydnadsföremål och vissa typer av möbler är saker som jag kan tänka mig att köpa på Myrorna eller hos Stadsmissionen. Vissa saker, som exempelvis böcker, kan man hitta till fyndpris. Det finns säkert tält och verktyg också om man vill hålla nere kostnaderna och ”budgetpreppa”.

Nu har jag också börjat få upp ögonen för begagnatsidorna på nätet. Jag själv undviker att sälja via sajter som blocket, något som jag testat en gång, på grund av att man blir nedringd av personer som ställer dumma frågor och är allmänt jobbiga osv. Att köpa har jag faktiskt aldrig testat. Nu har jag däremot kommit fram till att Tradera kan vara något för mig. Ett auktionsförfarande där man för några extra kronor kan få det man köper hemlevererat till ett utlämningsställe. Jo, jag har använt mig av eBay tidigare, men då för nya kinatillverkade prylar, men aldrig av Tradera.

Nu kanske jag äntligen kan få en symaskin, actionkamera och en bättre begagnad surfplatta, utan att behöva betala nypris. Som jag förstår det är det viktigt att välja en säljare med ett bra betyg och även kolla igenom avslutade auktioner.

Brukar ni handla begagnade varor? Kanske är det mobiltelefonen, surfplattan, spritköket eller morakniven. Brukar du handla via Facebook Marketplace, Blocket, fysiska butiker eller Tradera? Vad är du mest nöjd med? Skriv en kommentar och berätta!

Lampor och reflexer är lag – även på barncyklar

Reflexer
Foto: Jørgen Schyberg

Vi som tillbringar tid utanför skyddsrummet har koll på att det sedan midsommar har blivit allt mörkare utomhus. Vintersolståndet, årets kortaste dag, inträffar söndag den 22 decemberden; dagen då vi får minst antal ljustimmar.

Att det blir mörkt tidigare på eftermiddagen betyder även att personer som befinner sig i trafiken, det vill säga gångtrafikanter, cyklister och bilister, är svårare att upptäcka. Därför har man lagkrav på både reflexer och lampor för cyklister under dygnets mörkare timmar. Även bilister måste tänka på att halvljuset är påslaget samt att bakljuset lyser rött.

Problemet är att många avviker från sunt förnuft och lagkrav. Jag ser, eller snarare inte ser, fotgängare med mörka kläder utan reflexer som går på gångbanorna. En del av dom försöker korsa vägen antingen vid övergångsställen eller hoppas på att springa över utan att bli påkörda.

Många cyklister har idag både reflexväst och lampor utöver dom reflexer som cykeln alltid ska vara utrustad med. Men så sent som i veckan körde jag i ett trångt bostadsområde och såg reflexerna från barncykelns trampor före flickan som kom susande nedför backen framför mig. Att tjejer som knappt blivit tonåringar varken av väst eller cykellampor får mig att fundera på hur föräldrarna tänker.

Även många bilister kan vara svåra att se. Sedan några år är det inte bara tyskimporterade fordon som kör runt utan lampor, utan dom flesta bilarna där halvljusautomatiken antingen saknas för bakljusen, där sensorn är ur funktion eller om föraren helt enkelt vridit om knappen och stängt av automatiken. Det är inte bara vid skymning och mörker utan även vid sämre väder såsom regn, snö och dimma som man ser bilar tack vare bromsljusen. Det är bara Volvo som fortfarande tänker på säkerheten, men även där finns det enstaka idioter som stängt av ljusautomatiken.

När jag blinkar med helljusen vid dygnets mörka timmar är det för att du glömt att tända lamporna.

Varför ska man varje år behöva påminna folk om att ta på sig reflexer? Det är en självklarhet. När kontrollerade du barnens cyklar senast? Har dottern fungerande lampor på cykeln och sonen på sparkcykeln? Jag ser hellre att barnen kan extraknäcka som julgran än som patient fjärde advent på Sahlgrenska.

Medicinbristen får konsekvenser vid ett cyberangrepp

RAKEL MSB
Foto: MSB Bildbank

Under det senaste året har vi kunnat läsa flera artiklar om att medicinbristen har ökat och att det nu påverkar patientsäkerheten. Enligt Sveriges Radio har runt tusen läkemedel bara under 2019 någon gång varit restnoterade, men oftast finns det då alternativ i form av annan förpackning eller generika, alltså andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne.

Sverige är idag ett ganska välfungerande samhälle, även om man ibland förundras över samhällsutvecklingen och dom beslut som fattas av politiker och tjänstemän på samhällsbärande positioner. Men trots det har vi nu alltså brist på mediciner, något som efter avregleringen 2009 definitivt inte har minskat. Man kan fråga sig varför inte fler krav ställs på en så viktig funktion som apoteken.

Samtidigt vet vi också att man aktivt arbetar med att minska antalet vårdplatser, åtminstone känns det så när sjukhuspersonal såsom läkare varslas runt om i landet. Problemet är inte, och har inte varit, att vi har för många läkare, sjuk- och undersköterskor i landet. Snarare det motsatta. Vad som däremot är en ekonomisk mardröm är det arbetssätt som den offentliga sektorn i Sverige arbetar utifrån. Men även bristen på kompetens bland tjänstemän och politiker som fattar beslut som skadar organisationerna och som sedan kostar miljarder att reparera. Fast jag ska inte blanda in Försvarsmakten och den avskaffade värnplikten i detta blogginlägg.

Vad händer när samhällsviktiga funktioner slås ut, när journalsystemen havererar och dom digitala recepten inte kan öppnas av farmaceuterna på landets apotek. När just ditt läkemedel inte kommer att beställas hem inom 24 timmar, vilket idag är en skyldighet, då blir det kris på riktigt. Det vi ser idag är störningar, men inga katastrofer.

Vi får hoppas att Sverige inte utsätts för ett ”cyberangrepp” riktat mot sjukvården samt att besparingsförslagen mot landets psykiatrimottagningar inte får allvarliga konsekvenser. Qui vivra verra.