Blogg

Nedsläckt land och grundläggande krisberedskap

av
Foto: Grimetonmasterna av Gunnar Larsson / CC BY-SA 3.0

Sveriges Television har spelat in och börjat att sända en realityserie vid namn Nedsläckt land som handlar om två grupper som bor i två olika typer av hus. Den ena gruppen bor i ett torp på en mindre gård med tillgång till egen brunn, vedkamin och en normalstor trädgård. Den andra gruppen utgår från ett modernt arkitektritat hus med stora fönster där allt, inklusive golvvärmen styrs av surfplattor.

Grupperna som deltar i experimentet var inte förberedda på att det var ett simulerat elavbrott som skulle pågå under nästan två veckor där även mobiltelefonin hade slagits ut.

Eftersom experimentet utfördes under sommar eller tidig höst så var det visserligen svalt, men inte direkt kallt och man kunde ganska enkelt hålla värmen. Men för oss som bor i lägenhet så är uppvärmning något av det svåraste vid en samhällskris.

För den som är intresserad av grundläggande krisberedskap kommer en lista med vad jag faktiskt har hemma:

  • 10 liter dricksvatten i dunk
  • Tvålågigt spritkök med extra rödsprit
  • Konservburkar med diverse mat
  • Torrvaror såsom ris, pasta havregryn
  • Ett flertal ficklampor utplacerade i lägenheten
  • 2 st Powerbanks för uppladdning av mobil/surfplatta
  • 100 Ah fritidsbatteri med 50 W solpanel
  • Världsradio med batterier samt 2 st Baofeng UV5-R
  • Personbil som tankas vid halv tank, borde köpa reservdunk

Som ni ser är mitt största problem att hålla värmen, och förutom några paket värmeljus och två Feuerhand fotogenlampor är det filtar som jag får förlita mig på eftersom jag inte har lust att förvara en större fotogenvärmare i lägenheten.

 

Hur hämtar man vatten med stukad fot?

av

Krisberedskapsveckan äger rum mellan 8-14 maj, en kampanj där Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap i samarbete med kommunerna informerar medborgarna om vad vi själva har för ansvar och vad vi bör göra vid samhällsstörningar. Mycket information tvingas man söka upp själv, även om både medier och kommuner går ut med information, exempelvis i P1 Morgon i Sveriges Radio.

Personligen bör jag ha foten i högläge eftersom jag i helgen lyckades trampa snett och således har stukat foten. Tidvis har jag haft svårt att stödja på foten och jag har också lyckats få kramp i foten på grund av att jag spänt musklerna när jag försökt att gå. Handikapp, om än tillfälliga, är sällan något man tar upp som ett problem vid en krissituation. Att kommunen ställt ut vattentankar på gatan hjälper inte den som är rörelsehindrad och har svårt att ta sig ned för trapporna när hissen är ur funktion till följd av ett strömavbrott. Att försöka bära upp litervis med vatten är bara att glömma.

Mitt bostadshus saknar hiss, att ta sig upp och ned för trapporna med en stukad fot var jobbigt nog utan matkassar i händerna. I mitt fall måste jag alltså förlita mig på en god relation med mina grannar, eller en aktiv kontakt med hjälpsamma släktingar och vänner. Visserligen är det kanske ett mindre problem, men jag är ett lätt byte vid zombieapokalypsen.

Dricksvatten för 750 000 påverkas av grundstötning

av

TV4-nyheterna rapporterar idag om hur boende i göteborgsregionen kan drabbas om något av dom två fartyg som gått på grund i Göta Älv börjar läcka olja ut i älven som förser 750 000 hushåll i området med dricksvatten.

I intervjun sägs att det är ett scenario som man inte ens kunnat gissa sig till, det tycker jag är väldigt märkligt eftersom det är en trafikerad älv där trafik från Göteborg till Vänern, och omvänt, passerar. Både fritidsbåtar, kanalfartyg och lastfartyg trafikerar älven på sin väg genom slussarna i Lilla Edet och Trollhättan.

Att dricksvattenförsörjningen är sårbar, det vet vi, åtminstone den som är intresserad av krisberedskap och förstår att vi dels har ett föråldrat ledningsnät, men också stora utmaningar framöver på många platser i Sverige. Frågan är varför den som har ansvar för kommunens dricksvatten inte har tillräckligt god riskmedvetenhet.

Knyta knopar med paracord 550

av

Paracord 550
Paracord

Parachute cord, engelska för fallskärmslina och benämns oftast som paracord, är populärt framför allt bland blåljuspersonal, ordningsvakter, anställda inom försvarsmakten och bland preppers, främst av estetiska skäl men även för att man anser att det, tack vare sin brottgräns, kan användas vid överlevnadssituationer.

Det är viktigt att förstå att det finns flera olika typer av paracord med olika egenskaper och att det är viktigt, om man vill använda det vid en överlevnadssituation, att säkerställa att man har inhandlat rätt sorts paracord, med rätt brottgräns och inte någon kopia.

Vad man ofta benämner som paracord är Paracord 550, mil spec type III med en kärna av sju inre trådar som omsluts av ett vävt yttre skal. Paracord 550 sägs ha en brottgräns på 500 lbs, eller 249 kg, tack vare sin inre kärna. Men om ni vill testa att klättra ned från taket på Stockholms stadshus sker det på egen risk.

Personligen upplever jag att mitt armband som obekvämt eftersom det består av ett par meter fallskärmslina. Därför har jag valt att inte bära det runt handleden. Dessutom tar det ett par minuter att knyta upp om man skulle behöva göra det. Men om man tycker det är snyggt så får man givetvis använda ett sådant armband.

Vidare är det många som använder paracord för att exempelvis fästa campingutrustning, som skosnören och med hjälp av olika knyttekniker framställer dom allt från oxpiskor till knivhandtag, vapenremmar, hundhalsband och koppel.

Men frågan är, hur praktisk är egentligen paracord och bör man istället ta med sig en rulle nylonlina på 3-4 mm och en tvättlina? Och ska man klättra bör man i första hand välja tågvirke, rep, som är anpassat för ändamålet.

Jag har i alla fall valt att köpa orange paracord, just på grund av färgen, och har beställt lite mer paracord i andra färger som förhoppningsvis kommer i början av nästa år, gärna tidigare.

Nu måste jag lära mig mer om knopar. Pålstek, dubbelt halvslag, skotstek och råbandsknop är givna. Men jag lärde mig igår hur man knyter prusikknopen, måste dock öva mer på dubbel fiskarknop. Däremot tycker jag taut line hitch är användbar. Någon socut som vet vad den heter på svenska?

Skavsår och blåsor på fötterna

av

Fem kilometer på löpband, så långt tog jag mig en eftermiddag på löpbandet. Konsekvensen nästa dag var att jag upptäckte en ca 2 cm stor blåsa på insidan foten i höjd med hälbenet.

Frågan är nu vad man bör göra. Vissa menar att man bör sticka hål på den med en desinficerad nål från frisk hud eftersom man annars riskerar infektion. Andra menar att man bör skydda den med skavsårsplåster. Jag har valt att inte förstöra blåsan och skyddat den med större plåster från vår första hjälpen-tavla på jobbet. Men skavsårsplåster och tejp som leukoplast är något man uppenbarligen bör investera i.

Att gå långa sträckor har aldrig varit något jag eftersträvat, men många tror sig kunna ta sin bug-out bag och på fot ta sig till ett mer lämpligt ställe om dom tvingas evakuera. Frågan är hur många som planerar inför det scenariot faktiskt övat, och vet hur det är att gå längre sträckor, har man över huvud taget testat sin utrustning på Sveriges vandringsleder?

Ni som är vana vandrare, eller idrottare, som har erfarenhet av skavsår och hur man förebygger dessa, skriv gärna hur man bäst förebygger blåsor och skavsår samt hur ni brukar ta hand om dom ni fått.