Blogg

Behöver jag en symaskin?

av
Husqvarna Viking 3600 symaskin
Foto: Petri Krohn / CC BY-SA 3.0

Det har gått många år sedan jag senast satt vid en symaskin. Jag vill minnas att det var under syslöjden i grundskolan. Under dom senaste åren har jag ett flertal gånger insett att det vore bra med en symaskin eftersom man med den enkelt kan lappa och laga trasiga kläder, men framför allt lägga upp byxorna, vilka allt som oftast är jeans. Ibland önskar jag att kläderna kan ändra storlek själva precis som för McFly Jr i Tillbaka till framtiden del II från 1989.

Det var en gång en flicka som hette Josefin,
Josefin fin fin, Jose Jose Jose fin.
Den enda skatt hon ägde, det var en symaskin,
symaskin skin skin, syma ma ma ma ma ma skin.

Frågan är bara vilken typ av symaskin jag bör införskaffa. Några av er kommer säkert att rekommendera en manuell trampsymaskin. Nu säger jag inte att det är ett dåligt alternativ, men jag tror inte det är rätt alternativ för mig. Samtidigt vill jag inte köpa den billigaste maskinen som finns. Dels på grund av att den troligtvis kommer att gå sönder fortare, men även för att jag ibland vill kunna använda den till lite tjockare tyg, såsom flera lager denim eller motsvarande.Andra kommer säker att rekommendera äldre elektriska maskiner av märket Husqvarna, vilket troligtvis är ett bra alternativ men dom är även rätt dyra för sin ålder och risken är ju att dom slutar fungera, även om dom är ”outslitliga”.

Mina enda krav är att den ska kunna sy raksöm och sicksack samt att man ska kunna trä in byxbenet under symaskinsnålen. Frågan är bara om en enklare symaskin som Singer 2250 för 1190 kr är för klen och att det då är bättre att satsa på en heavy duty. Nu ska jag säga att min kunskap är begränsad och det kanske finns fler saker man bör tänka på vid köp av en symaskin. Men jag har inte lust att lägga ut 4-5000 kr på en Husqvarna Viking som jag kommer att använda en gång om året.

Myndighet säljer skottsäkra västar till kriminella

av
Skyddsväst Body Armour
Källa: Skärmdump från Kronofogdens Auktionstorg

För mig är det självklart att om man handlar på kredit har man inte råd. Men för många är skuldträsket synonymt med vardagen. Framför allt för amerikaner. Men många svenskar lånar pengar till både kylskåp, tv-apparater och bilar. Vad många tänker på är att mobiltelefonen också är en skuld till operatören eftersom du betalar av den månadsvis.

Om du inte betalar dina skulder så går räkningarna oftast till ett inkassoföretag som försöker driva in pengarna med höga avgifter som följd. Om du då inte betalar så kommer skulden till slut att hamna hos Kronofogden med en betalningsanmärkning som konsekvens.

Myndigheten kommer att driva in skulden genom utmätning på i första hand din lön och dina banktillgångar. Men dom kan även komma till din bostad vid en så kallad utmätningsförrättning där dom tar med sig ditt lösöre till försäljning på auktion eller anbud.

Jag brukar roa mig med att se vad Kronofogdemyndigheten annonserar på Auktionstorget. Både fastigheter, bilar och lösöre. Förutom verktyg, spelkonsoler och fordon har dom även jaktvapen och historiska samlarvapen tillverkade före 1890 och därför licensbefriade enligt vissa premisser. Men jag såg idag att dom säljer skyddsvästar, i dagligt tal ”skottsäkra västar”, på webbauktion. Är det verkligen rimligt att staten ska förse buset med detta? Eller det kanske rentav är utmätt från en tungt kriminell person med skulder som nu kan köpa tillbaka västen.

För övrigt undrar jag vem som tagit vapen och ammunition från ett låst skåp på Regeringskansliet. Det är alltså sex stycken handeldvapen av typen Glock 17 med tillhörande ammunition, 300 patroner, som tillhör Securitas som har anställda skyddsvakter på Rosenbad.

Digitalisering eller laminering? Hur skyddar jag viktiga papper?

av
Teckning av Nya Älvsborgs fästning
Ur: Karl XII:s skrivböcker, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0041/0/2 (1689)

Sverige är ett av dom länder där man idag har tillgång till både folkräkningar, kyrkoarkiv, domböcker och andra officiella dokument som skrivits för mer än trehundra år sedan. Vi kan fortfarande läsa medeltidsbrev och se vad Karl XII skrivit och ritat.

Givetvis har mycket gått förlorat till följd av bränder, fuktskador eller på grund av att skrifterna gallrats ut. Men Sverige har under många år varit förskonat från dom krig som andra länder drabbats av och därför har inte arkiven förstörts. I dag förvaras det mesta under Riksarkivets paraply i brandskyddade arkiv med rätt förutsättningar för att klara dom kommande hundra åren också. Den digitalisering som Jesu Kristi Kyrka, Arkiv Digital och Riksarkivet utfört och fortfarande utför av det material som inte omfattas av sekretessen säkerställer också att materialet inte bara att kopiorna med största sannolikhet kommer att överleva originalen, utan medför även en bra sökbarhet och gör materialet lättillgängligt för alla människor i Sverige och i världen. Ett privilegium som nyttjas av b.la. historiskt intresserade personer och släktforskare.

Som privatperson kan vi givetvis skicka vissa historiskt viktiga dokument till Riksarkivet, men många av dom böcker, fotoalbum och andra saker som har stort affektionsvärde är inte något som intresserar myndigheten. Så den stora frågan är hur vi bör hantera dom fysiska dokument som vi vill spara för framtiden.

Digitalisering är ett bra alternativ där man fotograferar och skannar in alla viktiga dokument, fotografier på barn och morföräldrar och liknande. Jag är personligen en digital person som älskar att skanna av såväl kontrakt som räkningar och arkivera både på datorn och i molnet.

Frågan är om man även bör köpa ett brandsäkert arkivskåp där man kan förvara sina dokument istället för i plastfickor och pärmar i bokhyllan. Förslagsvis inte ett kassaskåp av märket Franz Jäger.

I dag beställde jag en rulle med bokplast, sådan som bibliotekarierna använder för att skydda böckernas pärmar och orienterare och andra friluftsmänniskor kan använda för att skydda den fysiska kartan mot väta.

Nu funderar jag på att köpa en lamineringsmaskin för att kunna skydda viktiga dokument, instruktioner och kunna tillverka egna skyltar. Frågan är bara om jag faktiskt har något behov, eller om det skapas ett när jag köper en.

Vad har ni för tankar kring att framtidssäkra gamla dokument? Digitaliserar ni mormors recept och farfars skissblock eller tar ni varje chans ni får att köra era privata anteckningar genom dokumentförstöraren?

Behöver man ha en snöskyffel i bilen?

av

I dag är första dagen efter att vi ställt om till vintertid, eller svensk normaltid som det heter egentligen. Vi är många som märker att det nu blir mörkt tidigare, framför allt vi som dagligen befinner oss i trafiken.

Min uppmaning till alla er, framför allt till er föräldrar, som också dagligen befinner er i trafiken, antingen som gångtrafikanter, cyklister eller som sparkcyklister är att använda er av reflexer, gärna både väst och flera reflexer så att ni kan ställas ut som bästa julgran 2019.

Under hösten har jag valt att uppgradera mitt fordon vilket också betyder att jag har fått ett större bagageutrymme som jag kan fylla med skit. Därför är min fundering på vad jag under vinterhalvåret bör komplettera med. En annan fundering är hur jag skall förvara utrustningen, om en plastback eller väska är mest lätthanterlig.

Bilen saknar reservhjul, men skulle jag åka en längre sträcka där jag vet att mobiltäckningen kan vara sporadisk skulle jag ta med mig ett extra sommardäck, men annars känns det enklare att använda den vägassistans som erbjuds i försäkringen. Men någon sorts matta eller liknande som kan användas om man kör fast i snön kan nog vara en bra sak att ha med sig

Jag har tidigare skrivit en lista, men vad har ni med er och hur förvarar ni det?

  • Isskrapa och snöborste
  • Liten spade/snöskyffel
  • Reflexväst
  • Roterande/blixtrande varningsljus
  • Ficklampa, gärna pannlampa
  • Startkablar
  • Bogserlina (behöver jag det?)
  • Filtar
  • Något att äta och dricka
  • Första hjälpen-kit

12 Volt reservkraft med solcellspanel och fritidsbatteri

av

Eftersom jag har ett begagnat 12 volt fritidsbatteri på 100 Ah tänkte jag lära mig mer om hur man på ett enkelt sätt kan bygga upp ett fungerande elsystem. Att köpa in ett eller flera litiumbatterier känns som överkurs. För ett par år sedan köpte jag även en billig solcellsregulator från Kina som jag använder tillsammans med en klassisk solcellspanel med aluminiumram på 50 W. Som låda har jag använt IKEA Samla, ett dåligt val eftersom lådan sprack när jag försökte att borra i den.

I dag finns det en uppsjö olika typer av solcellspaneler, både dom som sitter i en aluminiumram, platta flexibla och till och med vikbara. Dom traditionella panelerna är polykristallina, vilket har med hur kristallerna är sammansatta. Fördelen är att dom är något billigare för konsumenter, men samtidigt har dom lägre verkningsgrad. Monokristallina paneler är något dyrare men skall samtidigt ha en högre verkningsgrad.

elschema 12 volt
Översikt över 12 volt elsystem

Val av kontakt för snabbanslutning

Då panelen enkelt ska kunna kopplas bort från solcellsregulatorn förstod jag att MC4-standarden inte fungerade så bra, och jag tänkte först använda ett vanligt cigarettändaruttag, övervägde senare Anderson Powerpole men  såg ett par videoklipp på YouTube där man använt sig av Neutrik speakON som används för att koppla in högtalarsystem. Det finns även andra såsom powerCON som är dimensionerad för 230 V 20 A. Jag har sett att en del använder det på sina elverktyg.

speakON-kontakten verkar vid första intrycket fungera bra, men jag kunde snabbt konstatera att honan som hade skruvanslutning fungerade, medan icke original-varianten av hanen hade en dragavlastare som fungerade dåligt för mig med 2 x 2,5 mm2 och man enkelt kunde dra ur anslutningarna. Papperskorgen direkt. Även den chassimonterade hanen från Neutrik hade undermåliga anslutningar då flatstiftshylsorna inte alls passade över stiften, men med eltejp och tång så fick jag kabelskorna att sitta, men jag rekommenderar den som har bättre lödkunskaper att löda anslutningarna. Fördelen med Neutrik speakON är att man vrider kontakten på plats och sedan måste släppa spärren för att kunna dra ut kontakten.

Billig solcellsregulator

Som jag förstår det bör man egentligen välja en regulator som använder MPPT-teknik som skall minska spänningsförlusterna och ge upp till 35 procent mer än en regulator som använder PWM-tekniken. Men eftersom det bara är ett enkelt projekt så fungerar nog min laddningsregulator för knappa hundralappen bra ändå. Om jag hade varit i behov av en off-grid-lösning så hade jag nog satsat lite mer pengar i projektet.

Säkra före det osäkra

Återförsäljaren av solcellspanelen rekommenderade att man monterar en säkring mellan regulatorn och batteriet, så jag införskaffade en säkringshållare och flatstiftssäkring. Från batteriet kommer jag även att installera en säkringbox på plus-polen och tillhörande minusskena.

Utgångar och uttag

Än så länge har jag inte kopplat in säkringsboxen men tillfälligt anslutit ett vanligt 12 volt uttag som jag skall komplettera senare. Utöver detta har jag planerat att montera in en voltmätare och kanske ett par usb-portar, men än så länge använder jag en stickpropp för detta. Sedan tidigare har jag en billig 150W inverter för 220 volt, men eftersom det inte är en ren sinusvåg så brukar jag inte använda den, men den anslut också via cigarettändaruttaget.

Har ni några förslag så tar jag tacksamt emot dom. Har ni några frågor kan ni diskutera i kommentarsfältet eller på Twitter @swedishprepper

Till sist länkar jag följande videoklipp som är en inspiration, men som känns som otroligt överkurs i dagsläget.