En man av utländsk härkomst besökte Bredareds sportskytteklubb i Borås under sommaren, han var för dom okänd, där han ville provskjuta sina vapen. Han avvisades och man valde att kontakta Polisen eftersom personen dels hade en pistol men också någon form av automatkarbin.
Enligt uppgifter till Borås Tidning togs mannen in för förhör och det genomfördes en husrannsakan där Polisen hittade vapnen. Personen hade licens för vapnen, dock inte i Sverige. Polisen omhändertog vapnen och startade en utredning om olaga vapeninnehav. Man valde dock att lägga ner förundersökningen.
Jag har inget emot att personer som har licens i Sverige äger vapen för både jakt och sportskytte. Vi har restriktiva lagar som reglerar både ägande, förvaring och användning av vapnen. Däremot ifrågasätter jag varför Polisen valde att lägga ner ärendet om olaga vapeninnehav.
Att köpa ett vapen legalt i Sverige kräver både licens och ansökan. Mannen i artikeln har dock uppenbarligen inte varit i kontakt med Polisen angående sina vapen. Vapnen har alltså troligtvis tagits med mannen och passerat den svenska gränsen. Nu är jag inte jurist, men personligen anser jag det vara en form av vapensmuggling. Vid gränspassage är du dessutom skyldig att anmäla vapnet till Tullverket. Att utan tillstånd föra in vapen i Sverige är ett brott som kan ge fängelse.
Som jag tidigare skrivit är det viktigt att vi faktiskt ser till att upprätta en riktigt gränskontroll där alla som arbetar, oavsett civil- eller uniformsklädsel, med gränskontroll hos Tullverket ska vara rätt utrustade.
För oss som samlar på saker kan det ibland vara en god idé att sätta en etikett på vad vi har. Dels för att vi enkelt kan kategorisera det i en databas, Excel eller på ett pappersark. Men också för att man enkelt ska kunna identifiera vad det är för något, vem den tillhör, och vad den används till.
Den mer exklusiva metoden för att skapa sådana etiketter är att använda en handhållen märkmaskin, ”label maker”, med självhäftande plasttejp. En både billigare och enklare metod är penna och maskeringstejp. Givetvis är det inte lika snyggt, men det fyller sin funktion.
Jag använder själv denna metod främst för min lunchlåda och för alla kablar som ligger och skräpar hemma och som jag tar med mig. Om kontakten är tillräckligt platt och stor sätter jag en etikett och skriver vad kabeln används till. Är kontakten för liten, eller om det endast är en lös sladd, gör jag istället en ”flagga” som jag skriver på. Nu vet jag att det faktiskt är min sladd och att den används för att ladda en röd kompaktkamera.
En ytterligare fördel är att man enkelt kan se vad det är för någon kabel som sitter i vägguttaget, om man kan dra ur den eller om något viktigt kommer att stängas av. Då slipper man dels leta upp vad kontakten går till, eller orsaka svordomar när man råkar stänga av bredbandsroutern.
Använder Du denna metod, eller någon annan, för uppmärkning av kablar hemma? Har du några tips på vad som kan märkas och hur Du gör?
Dom flesta av oss som växt upp i Sverige har aldrig upplevt ett krig. Landet har under en lång tid varit förskonad från krig, till skillnad från många av våra grannländer. Efter krigsslutet 1945 var Sverige ett av få länder i Europa som kunde växla upp produktionen och exporten, något som få länder klarade av då både städer och industrier var sönderbombade och man var tvungen att främst fokusera på det.
Av kriget i Mellersta Östern märker vi nu av ett ökat tryck i Europa då allt fler valt att fly från dom krigsdrabbade länderna. Det pratas mycket om hur flyktingarna ska få plats. Migrationsverket i Sverige och kommunerna runt om i landet är extremt hårt belastade, man jobbar hårt för att finna sovplats och familjehem åt familjer och ensamkommande ungdomar.
På grund av trycket tar det även längre tid än tre månader för Migrationsverket att handlägga alla ärenden, något som får konsekvenser då den som är asylsökande inte har samma rätt att söka arbete eller gå en utbildning. Dom asylsökande som fått uppehållstillstånd och genomgått en utbildning behöver givetvis även ett arbete. Många är lågutbildade, men det finns också en del som har högskoleexamen och många företag som har haft svårt att hitta rätt kompetens kan nu finna duktiga ingenjörer.
Frågan är vad som händer efter krigsslutet. Även om det kommer ta lång tid så får vi förhoppningsvis se ett slut på oroligheterna i Mellersta Östern någon gång. Då behöver dom bygga upp infrastruktur, utbildning, sjukvård och allt som krävs för ett modernt samhälle. Problemet är då att många högutbildade har lämnat landet och kanske rotat sig i Sverige och andra Europeiska länder. Mycket av den kompetens som tidigare fanns har försvunnit. Eftersom det är många asylsökande barnfamiljer och ensamkommande ungdomar så har det även uppstått en generationsklyfta i Syrien och dom andra krigsdrabbade länderna. Frågan är hur många som vill rycka upp sina barn ur skolan och lämna ett land med fungerande infrastruktur och sjukvård för att återvända till ett totalt sönderbombat land som behöver återuppbyggas från grunden.
Även om det mullrar bakom knuten får vi hoppas att Sverige fortsatt kommer att vara förskonat från krig under många år framöver. Men vad skulle hända med landet om vi som har möjlighet väljer att fly. Vad skulle hända med dom stora företag som idag har sina huvudkontor och storskalig produktion i Sverige? Vid ett krigsslut, hur många skulle då välja att återvända hem för att försöka bygga upp det som en gång var? Kommer Sverige i så fall kunna vara det utvecklade land vi är idag med det välfärdssystem vi är vana vid? Det är en tanke som vi förhoppningsvis aldrig behöver uppleva.
Frågan är hur man själv skulle göra. Skulle jag bli inkallad för krigstjänstgöring? Försöka fly? Skulle jag då välja att flytta tillbaka till Sverige?
Att Gud skapade allt på sex dagar vet vi sedan länge. Åtminstone står det så i Gamla Testamentet, en skrift därifrån många uttryck har hämtats och en skrift som återberättats styckvis, ofta ur kontext, för många.
Frågan är hur många idag som faktiskt har tagit sig tiden att läsa den heliga skriften. Vi vet att läsförmågan bland den yngre generationen är på dekis. Allt färre barn och ungdomar läser böcker. Om det beror på att dom inte uppmuntras av sina föräldrar, några som kanske saknar lästradition, eller att den digitala tekniken med spel distraherar dom, eller kanske en kombination av båda, är en fråga vi bör våga att ta upp.
Nu är det säkert några av er läsare som protesterar, varför ska ett barn över huvud taget läsa Bibeln? Religionen är trots allt folkets opium. Jag hävdar, precis som Francis Bacon, att kunskap är makt. Vi vet att kunskap väger tungt, är lätt att bära och både goda retoriker, filosofer, ingenjörer och andra yrkesgrupper har nytta av att mycket vetande. Varför inte börja med en av världens mest utgivna böcker, bortsett från IKEA-katalogen, som tolkats av många, citerats av fler och både är älskad och föraktad? Givetvis har du som förälder ett ansvar att diskutera skriften med ungdomarna eftersom det delvis faktiskt är en rätt hemsk berättelse.
Eftersom mitt jobb tillåter, kräver, att jag sysselsätter mitt huvud med att konversera med mina arbetskamrater, lyssna på radio, podcasts och ljudböcker för att avleda den tristess som mina monotona arbetsuppgifter medför så valde jag idag att påbörja, och avsluta, Första Mosebok, vilken är den första delen i Gamla Testamentet och således bibeln.
14 Gör dig en ark av goferträ, inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck både på insidan och utsidan. 15 Och så skall du göra arken: Den skall vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög. 16 Högst upp skall du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken skall du sätta på sidan. Du skall inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning. (1 Mosebok 6)
Frågan är vad personerna runt om kring Noa tänkte när han beslutade sig för att bygga den ark som skyddade dom och alla djuren under syndafloden. Dumförklarade alla honom? Enligt skriften vet att det regnade på jorden i fyrtio dagar och nätter, men att vattnet stod högt över jorden i etthundrafemtio dagar hade i alla fall inte jag någon aning om.
35 Under dessa kommande goda år skall de samla in allt ätbart och lagra och förvara säd under faraos tillsyn i städerna. 36 Och det skall finnas förråd av livsmedel för landet under de sju hungerår som skall komma över Egypten. Så skall landet inte behöva gå under genom hungersnöden.” (1 Mosebok 41)
Av Första Moseboken kan vi alltså lära att Josef, elfte son till Jakob och första till Rakel, vikten av att samla in ett förråd av goda års skördar för att kunna äta även vid missväxt. Hela världen kom till Egypten för att köpa säd av Josef på grund av hungersnöden. Är det ett beteende som någon av er läsare känner att ni kan relatera till? Förbereda er inför kommande svåra perioder i livet?
Givetvis är inte allt guld och gröna skogar och periodvis kan vi läsa om hur personer vid upprepade tillfällen blir svikna, mördade och Lots döttrar begår incest med sin far. Samtidigt tror jag, som finns beskrivet ovan, att det är viktigt att skaffa sig den kunskap som faktiskt finns i Bibeln. Dels hur historien utspelar sig, men också vilka argument troende personer, oavsett religion, använder sig av för att försvara sina åsikter.
Under morgondagen påbörjar jag den andra Moseboken. Har du läst Bibeln eller någon annan religiös skrift? Vilken?
Tyfonlarmet Viktigt Meddelande till Allmänheten, Hesa Fredrik i folkmun, som testas den första helgfria måndagen varje kvartal tutade åter igår, förhoppningsvis också på er ort.
Förutom det vanliga ”vad är det som tutar” kunde vi i sociala medier läsa om att folk anser att vi bör respektera krigsdrabbade vilka kan känna obehag och få minnesbilder och panik där de försöker ta sig ner till närmsta skyddsrum. Visst är det synd om personer som drabbats av krig, vilket vi nu ser konsekvensen av när stora delar av Syriens befolkning valt att lämna landet. Men det betyder inte att vi ska undvika att kontrollera tyfonlarmet som förutom VMA också har som uppgift att tuta ut beredskapslarm och flyglarm om det skulle behövas.
Personligen känner jag mig otrygg om Hesa Fredrik inte tutar ut signalen, följt av faran över, var tredje månad. Det är faktiskt så att om ”fel” signal ljuder över landet så är det dags att uppsöka närmsta skyddsrum, vilket idag fungerar som garage och förråd och kan göras om till funktionsdugligt skyddsrum först inom 48 timmar. Förutsatt att det är inspekterat och utrustning finns för ändamålet.
Den som känner obehag och/eller har problem med minnesbilder måste givetvis få hjälp med sina problem. Det är därför vi har en skattefinansierad vård. Detta gäller också för vård av Försvarsmaktens veteraner, en vård som idag är lite eftersatt.
Frågan är om personer som känner obehag inför funktionstestet av VMA är samma personer som kommenterar i media varje gång Försvarsmakten håller en övning. Jag har faktiskt inte något problem med att vakna till ljudet av reamotorer från stridsflygplan. Förutsatt att det är svenska JAS 39 Gripen och inte främmande makt.
Hörde ni förresten tyfonerna ljuda över staden igår?
