Beredskap och säkerhet

Stort gensvar på inlägg om krislåda

av
Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Dom senaste dagarnas gensvar i sociala medier och på bloggen med anledning av inlägget ”Krislåda för under 500 kr på Biltema” visar hur viktigt det är med konkreta exempel. Inlägget handlar, precis som rubriken antyder, om en enkel lista med produkter för en Krislåda. Givetvis måste den kompletteras med mat, brädspel och anpassas efter familjens storlek. Men det handlar om en lägstanivå i varje familjs krisberedskap. 500 kronor är inte mycket pengar för saker man kan komma att behöva vid ett strömavbrott.

När en politiker eller någon som är mer insatt i krisberedskap och försvarsfrågor pratar om miljarder kronor är det svårt att som enskild individ kunna relatera till det. Även en lista på saker man behöver för en grundläggande hemberedskap kan vara svår att relatera till, om man saknar en uppfattning om vad saker och ting kostar.

Alla kanske inte har möjlighet att avsätta fem hundrakronorssedlar denna månaden, men du har nu ett mål, spara femhundra kronor och köp det du behöver. Du behöver inte spara hela summan, utan kan inhandla gaskök, vattendunk och ficklampa pö om pö. Istället för en vattendunk kan du använda dig av 5-10 stycken stora PET-flaskor för att lagra vatten. Om några månader kanske du har en beredskap som är två eller tre gånger den ursprungliga summan.

Vad vi alla kan lära, både preppers och krisberedskapsansvariga, av inlägget är att det är viktigt att ge svenskarna konkreta exempel på vad som kan hända, vilka konsekvenser det kan få och ställa det i relation till vad en grundläggande hemberedskap kostar.

Krislåda för under 500 kr på Biltema

av

Listan på inköp Uppdaterad 2019-02-24 och 2022-02-26 (Ukrainakriget) samt 2024-01-16

Ryktet att prepping är en prylsport för paranoida män är kraftigt överdrivet. Du bestämmer givetvis själv nivån i din beredskap, både ekonomiskt och ur ett tidsperspektiv. Men alla måste ha en hemberedskap, även om den inte är juridisk i lagens mening, utan funktionell.

I fredags uppmärksammade Niklas Wiklund in sin krönika ”Dags att bunkra inför kris – det har jag gjort” hur viktigt det är. Förhoppningsvis är det inte enbart dom redan frälsta som läser krönikan, utan även folk som börjar tänka i rätt banor.

Vi rekommenderas, av bland andra MSB, att ha en krislåda. Därför skrev jag ihop en lista för under 500 kr med utrustning som kan vara bra att ha. Den kan givetvis kompletteras efter eget huvud. I exemplet saknas exempelvis kortlek, kontanter och konserver. Genom att använda dig av andra butiker än Biltema kan du också få utrustning av bättre kvalitet och till varierande priser, både högre och lägre.

Vad har du i din krislåda?

Tidningen Vision: Är du redo för katastrofen?

av
Fackförbundet Tidningen Vision
Navigera till sidan 44

När jag bläddrade igenom senaste numret av Tidningen Vision, nummer 4 2015, stannade jag på sidan 44, under rubriken Spaning krisberedskap, där Ellen Larsson skrivit artikeln ”Är du redo för katastrofen?” som handlar om krisberedskap och om ditt personliga ansvar och vad du kan tänkas behöva under tre dygn vid exempelvis ett strömavbrott.

Jag blev givetvis glatt överraskad att tidningen valt att ta upp ämnet och poängtera att vi lever i ett sårbart samhälle där infrastrukturen aldrig varit känsligare än idag när allt är digitaliserat. Kenneth Lexell från stadsledningskontoret i Göteborg, som även har en informationskampanj om krisberedskap, nämner i förbifarten även preppers. Ordet prepper kommer kanske snart i en ordbok nära dig.

Det är en kort, rak och enkel artikel där man också valt att visualisera vad ett överlevnadskitt kan tänkas innehålla. Allt från vatten och konserver till viktiga FM-radio och viktiga telefonnummer.

Vattenfall: De vet hur man överlever utan el

av
Flaskvatten
Foto: Brian Smithson / CC BY

Krisberedskap har blivit ett allt mer populärt ämne dom senaste åren, någon jag som bloggare välkomnar. Idag medverkade Inrikesminister Anders Ygeman i Folk och Försvars korta seminarium Samhällets krisberedskap – en nationell lägesbild.

I veckan publicerades även en artikel av Dan Roupe på Vattenfalls nyhetssida. Artikeln handlar även den om krisberedskap, och eftersom Vattenfall är ett energibolag handlar artikeln om Strömavbrott, vad som kan orsaka dom och hur du som medborgare och elkund kan bygga upp en personlig krisberedskap.

Andreas Karlsson som intervjuas i artikeln är en Prepper och han visar upp och berättar om sin beredskap. Både hur han agerar i vardagen, om det blir strömavbrott men även vad han har för planer vid en längre samhällsstörning. Han anser att det är bra om familjen klarar sig i två månader.

Mikael Toll från Energimyndigheten medverkar också i artikeln där han säger att yngre generationer idag lever i tron att ansvaret vilar på någon annan, och att allt fungerar. Kreti och pleti saknar idag kunskap om vilka resurser samhället har i en krissituation, eller snarare bristen på beredskap. Toll säger också i en kommentar att det är svårt att veta vad som händer eftersom vi inte har något facit från ett långt och omfattande elavbrott.

Som alltid är det viktigt att information om det offentliga samhällets resurser och den enskilde individens ansvar kommer till allmänhetens kännedom och att varje hushåll börjar tänka på allt från brandsäkerhet till elavbrott och ett ekonomiskt sparande. Det är bra att ämnet kommer upp till diskussion och att åtminstone några som läser texten börjar tänka i rätt banor. Jag hoppas att du som läser bloggen har börjat bearbeta familj, vänner och kollegor och att alla kontrollerar sina brandvarnare, tankar bilen oftare och ser till att ha möjlighet att ladda telefonen vid ett strömavbrott.

Stoppa självskadebeteende, inte Paracetamol!

av

Idag rapporterar flera medier om att Läkemedelsverket har fattat beslut om försäljningsstopp för paracetamol i mataffärer från och med november. Under de sex år som försäljningen har pågått har man sett en ökning av förgiftningsfall, som till största del är medvetna självskadehandlingar.

Läkemedelsverket har dock inte gjort en närmare granskning för att undersöka om det är smärtstillande läkemedel, som Panodil och Alvedon, som sålts i mataffärerna som är orsaken, även om man sett ett tydligt trendbrott sedan 2009 då marknaden avreglerades.

Om man använder läkemedel, oavsett vilket, är det viktigt att först läsa bipacksedeln där det bland annat står hur man använder läkemedlet, när man inte ska använda det och eventuella biverkningar. Om man följer de rekommendationer som ges om mängd och hur ofta man får ta tabletten så är man relativt säker.

Självskadebeteende är ett symptom på att något är fel. Det är viktigt att man på ett så tidigt stadium som möjligt försöker hjälpa en individ som uppvisar tendenser till självskadebeteende. Eftersom det är unga kvinnor som utgör majoriteten av avsiktliga självskadehandlingar kan det vara en god idé att kontakta elevhälsan eller vårdcentralen. Det finns också flera telefonnummer man kan ringa för råd, exempelvis BRIS.

Säljstopp på Panodil och Alvedon leder inte till att den som är ute efter att skada sig själv kommer att misslyckas. Tyvärr. Det finns flera olika vägar. Om du är ung och mår psykiskt dåligt och känner att du inte kan prata med dina föräldrar kontakta då elevhälsan ungdomsmottagningen. Om du är förälder eller känner någon som mår dåligt försök prata med personen eller sök information för att kunna hjälpa individen.

Och till sist vill uppmana alla politiker, på alla nivåer, att prioritera psykvården!