Beredskap och säkerhet

Hur håller man koll på maten?

av

Att vara prepper kan ibland likställas med att samla på sig mycket prylar. Då är det viktigt att hålla god ordning på var saker lagras, hur mycket som lagras samt, eventuellt, bäst före-datum, alternativt sista förbrukningsdag.

I Sverige är det givetvis inte så vanligt att lagra mat för längre perioder. Det är få svenskar som vakuumförpackar ris och bönor i påsar av mylar-material. Även jag rekommenderar att man i första hand utökar antalet konservburkar, frysvaror och torrvaror i skafferiet för att både ha mer mat i beredskap samt rotera den maten. Lagra det du äter till vardags och ät upp det du lagrar.

Dom allra flesta använder sig av någon form av FIFO-system. Fifo står för First in – First out Alltså först in, först ut. Det vanligaste är att man helt enkelt ställer den senast köpa konservburken längst bak i hyllan för att säkerställa att den med kortast datum äts upp först. En bra idé kan vara att tydligt skriva sista förbrukningsdatum på burken, flaskan eller påsen med en märkpenna.

Excel är också ett vanligt program för att upprätthålla någon form av enklare lagerförteckning där man kan se hur mycket mat som finns. Men det är nog få som bokför varje enskild konservburk, ficklampa och fickkniv i Excel eller ett mer avancerat databasprogram. Frågan är hur ett sådant system skulle fungera.

Ni som läser bloggen, har ni uppmärkta specifika hyllor och lagerförteckningar där det står exakt vad som finns, hur mycket som finns där stearinljus har ett eget artikelnummer, ja kanske till och med att varje förpackning har ett löpnummer. Eller står allt utspritt och omärkt? Du kanske gör en inventering varje år för att kontrollera saldot?

Skriv gärna era tankar kring uppmärkning och hantering av dels matförråd, men också övriga prylar som helt eller delvis används till prepping.

Gå en beredskapskurs Lena Adelsohn Liljeroth!

av

Tidigare Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) har skrivit en artikel där hon faktiskt tar upp survivalism och krisberedskap, även fast hon tråkigt nog verkar ha missat Sveriges främsta bloggar i ämnet, alltså bloggarna som jag och mina bloggvänner skriver.

Via Google hittade Adelsohn Liljeroth Svenska Överlevnadssällskapet som håller överlevnadsutbildningar i naturen. Det är svårt att veta om hon ironiserar över deras kurser eller faktiskt är allvarlig när hon säger att det är frestande.

Men om det blir riktiga kriser? Om ICA på hörnan inte längre får leveranser, om fienden står vid gränsen, om elektriciteten ransoneras, om pengar på kontot inte längre kan lösa en akut situation. Vad gör jag då?

Nej, man behöver inte bli en vildmarksexpert för att klara sig vid en krissituation. Jag skulle först och främst rekommendera alla att gå en kurs i hjärt- och lungräddning. Därefter bör man följa dom rekommendationer som finns kring egen hemberedskap, Mat, värme, vatten för 72 timmar. Faktum är att många idag saknar både en fungerande ficklampa och en batteridriven radio. Och vem behöver egentligen kontanter nu när Swish och kortbetalningar är framtiden?

Det är svårt att veta om det tidigare statsrådet ironiserar över kurserna Svenska Överlevnadssällskapet håller i. Men om hon verkligen är seriös finns alla möjligheter att gå kurser som anordnas av bland andra Civilförsvarsförbundet eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Om Lena Adelsohn Liljeroth ytterligare vill öka sitt deltagande kan hon även bli medlem i Svenska Lottakåren eller Bilkåren. GMU och Hemvärnet kanske är uteslutet vid hennes ålder. Jag tror att Frivilliga Resursgruppen annars välkomnar ytterligare medlemmar.

Känner du Lena? Länka gärna henne detta blogginlägg, eller ge henne information om vad hon ska göra för att förbereda sig inför en eventuell kris.

Migrationsverket skulle behöva ett civilt försvar!

av

Migrationsverket vädjar till myndigheter, kommuner och civilbefolkningen om hjälp med bostäder och förnödenheter för dom asylsökande som har kommit, och som inom den närmaste tiden kommer till Sverige. Så sent som i augusti pratade myndigheten om att antalet flyktingar skulle minska med 80 procent.

För bara några år sedan hade Försvarsmakten möjlighet att låta värnpliktiga svenskar hjälpa till. Idag har vi ingen värnplikt och dom senaste årtiondena har vår beredskapsförmåga minskat drastiskt och förutom den militära delen i totalförsvaret har vi sedan länge inget civilt försvar, något vi kunde sätta in för att hjälpa kommunerna att hantera den situation som vi är idag.

I försvarsbeslutet [1996 min anm.] fastställde riksdagen att det militära försvarets i försvarsbeslutets första etapp var att:

  • försvara landet mot väpnat angrepp
  • hävda vår territoriella integritet
  • kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser
  • kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred.

I dokumentet Försvarspolitisk inriktning 2016-2020 finns ovanstående stycke inte med. Däremot skriver man lite om att Försvarsmakten har kunskaper som kan användas vid fredstid. Man skriver även om ett återupptagande av det civila försvaret. Om politikerna, istället för att ha valt en konsekvent nedrustningslinje, valt att underhålla den förmågan vi tidigare hade och utgå förändringsarbetet från den hade vi alltså kunnat haft en mycket bättre sits än idag. Vi hade både haft ett militärt- och ett civilt försvar. Idag har vi några enstaka förband och om några år finns ett par hundra soldater på Gotland utöver dom hemvärnsmän som dag ska försvara ön militärt.

Sverigedemokraterna är troligtvis en i mängden

av

Tidningen Aftonbladet publicerade idag en artikel om hur dom e-postmeddelanden som skickats och tagits emot av förtroendevalda och anställda i Sverigedemokraterna lästs av partiets it-ansvarige med personalchefens goda minne.

Att en IT-ansvarig har möjlighet att övervaka den okrypterade kommunikation som sker på datorer, system och över nätverks som personen administrerar är ingen hemlighet och inget konstigt. Vi känner idag alla till hur Edward Snowden tog med sig en stor mängd data från NSA, en federal myndighet i USA som lyder direkt under försvarsdepartementet. Ur ett säkerhetsmässigt perspektiv har Sverigedemokraterna inte alls samma tröskelnivå som NSA.

Huvudsyftet med att skumma inkomna mail är för att hitta spammönster. Och ser jag att någon mailar expo reagerar jag också…) IT-ansvarig för Sverigedemokraterna.

Det är idag inte så svårt att skapa regler för att filtrera meddelanden. Det är en tjänst som oftast både erbjuds i e-postklienter och den mjukvara som används för att sköta själva e-postservern. Det är 2015 och allt kan ske automatiskt.

I den läckta konversationen kan vi även läsa att det är svårt att övervaka folk som inte sitter på det lokala nätet, men att det har installerats någon form av mjukvara för fjärranslutning som även ger möjligheten att aktivera ljud och mikrofon för att kunna kommunicera med personen bakom datorn.

Ni som läser detta och dom som idag läst Aftonbladets artikel kanske reagerar över att man väljer att övervaka den kommunikation som sker mellan politiker, journalister och medborgare. Vi som har någorlunda god insyn i hur kommunikationen sker vet att e-postmeddelanden är lika säkra för känslig information som ett vykort på posten. Alla noder som meddelandet går igenom kan läsa vad det står i brevet.

Frågan är inte om fler riksdagspartier, företag och nyhetsredaktioner som är utsatta för någon form av övervakning av kommunikation. Frågan är hur många och hur omfattande övervakningen är.

Hur kan jag skydda mig?

Alla enheter, system och nätverk som någon annan har tillgång till är sårbara. Anta att all kommunikation som sker på telefoner, datorer och surfplattor du fått av din arbetsgivare har någon form av övervakning. Likaså alla nätverk, inklusive öppna offentliga trådlösa nät, som någon annan än Du administrerar. Vanligtvis brukar det stå omfattning i dom avtal som skrivs mellan dig och din arbetsgivare.

Har du för avsikt att läcka känslig information eller något så simpelt som att söka ett nytt arbete, utan att informera din arbetsgivare, ska du alltså varken använda dig av din arbetsdator, ett nätverk dom administrerar eller din jobbmejl. Dom kan se allt.

Den som läst Glenn Greenwalds bok, No Place to Hide, vet att det tog lång tid innan han valde att installera mjukvaran GnuPG för att kunna ta emot och skicka känslig information krypterat. Trots att Snowden skickade en instruktionsfilm om hur man installerar mjukvaran tog han sig inte för uppgiften och var nära att missa hela storyn.

Alla som har behov av att skicka känslig information, eller text, via e-post som man inte vill ska kunna läsas av andra, ska installera mjukvaran GnuPG. För dig som använder Microsoft Windows görs detta enklast med hjälp av mjukvaran GPG4Win. Du som använder Apple Mac OS X använder istället GPG Suite. Systemet bygger på ett krypteringsmetod där sändaren använder sig av din publika nyckel för att kryptera meddelandet. Du som mottagare använder dig sedan av din lösenordsskyddade privata nyckel för att kunna läsa meddelandet. Läs mer om mjukvaran på Wikipedia.

Glömde ni inte lösenordshanterare nu?

av
Dinsäkerhet.se
Foto: Dinsäkerhet.se

I tisdags släppte Dinsäkerhet.se det sjätte avsnittet av sin oregelbundna(?) podcast Om krisen kommer. Avsnittet med med titeln Dina spår på nätet handlar om risker med identitetskapning och hur man skyddar sig.

Förutom programledare Anna Teljefors, MSB, medverkar även Gustav Söderlind, också han från MSB, samt Mattias Falkbåge från Polisen.

I avsnittet får vi bland annat höra om att det är viktigt att verifiera att ”vännen”” som på Facebook utger sig för att vara i nöd och behöver pengar faktiskt är den du tror att det är. Kontakta personen per telefon. Om personen är ovetande om händelsen så informera om att denne omedelbart måste ta kontroll över sina konton på sociala medier.

Ett annat ämne är att vi först måste kontrollera att en okänd sida som vi tänkt handla ifrån faktiskt är pålitlig. Att ange sina kortuppgifter kan få förödande konsekvenser. Om din bank erbjuder virtuella kontokort, engångskoder och liknande för köp online så använd dom möjligheterna.

Något som jag tyvärr kommer att kritisera är det dom säger om att det idag inte är lika viktigt att ”riva sönder” känsliga dokument innan man skickar det till återvinningen. Idag är det faktiskt enklare än någonsin att återställa dokument som man tror sig ha förstört, också med hjälp av en vanlig dokumentförstörare. Det går att, med hjälp av en kamera och mjukvara för ändamålet, att klistra ihop pappret digitalt. Vi som har läst Kevin Mitnicks böcker, dels instruktionsboken Art of Deception, men också självbiografin Ghost in the Wires vet att det kan finnas mycket matnyttigt i sopbingen.

Att det är viktigt med starka lösenord, framför allt på mejlen, trodde jag var allmän kännedom. Även om folk inte efterlever det. Men i podcasten nämner dom över huvud taget inte lösenordshanterare som 1 password, Lastpass som är molnbaserade, eller KeePass 1 & 2 samt KeePassX där lösenordsdatabasen lagras lokalt.

Istället väljer man att nämna att så länge e-postadressen har ett fullgott skydd, gärna en lösenordsfras, kan andra tjänster ha enklare lösenord.

För att komma ihåg ett lösenord är det en god idé att istället för krångliga korta lösenord använda dig av längre lösenordsfraser där du även bör blanda specialtecken, versaler, siffror och gemener. Om du inte har behov av att komma ihåg lösenorden kan du använda dig av exempelvis LastPass funktion för att automatiskt generera lösenorden och sedan logga in dig vid varje besök.

Jag använder både långa lösenordsfraser på 20-40 tecken samt lösenordshanterare för att, istället för en post-it-lapp under tangentbordet, lagra lösenorden.

Givetvis är det även viktigt att du har ett starkt skydd på din mobila enhet. Är du säkerhetsmedveten aktiverar du kryptering samt ändrar den fyrsiffriga lösenordsskärmen till ett längre lösenord.

Nej. Gör om och gör rätt. Det är 2015, inte 1992.