I helgen pratades det om katastrofberedskap i Kossornas planet i Sveriges Radio. Det handlade inte bara om din egen beredskap, utan också lite om Läkare utan gränser och att andra volontärer är beredda att åka, så fort de fått ett meddelande om en katastrof och att de behövs där.
Nej, jag håller inte med om allt som sades om vad vi som civilister bör ha för beredskap. Jag anser att man, utöver att ha en dunk i förrådet, också borde fylla den med vatten i förväg, vem vet om man faktiskt kan fylla den vid exempelvis ett strömavbrott eller utbrott av cryptosporidium? Vidare anser jag, som ni borde veta vid det här laget, att man inte är knäpp om man har ett matförråd för en lite längre tid. Visst kan man spara all mat till en eventuell isstorm eller annan katastrof, men om Företaget du arbetar på inte betalar ut löner, Försäkringskassan strular med utbetalning av föräldraersättning eller Arbetsförmedlingen skriver in dig i FAS 3 kan du också äta upp ditt matförråd, det är en minst lika allvarlig katastrof som en isstorm, men den drabbar endast din familj och inte hela nationen.
Vad som är bra är att man nu börjar få upp ögonen för gemene mans behov av beredskap, samhället kan inte stå bakom dig i alla lägen, det är inget man i dag kan ta för givet.
En programidé som Sveriges Television/Utbildningsradion borde förverkliga är en programserie om privat- och samhällsekonomi som ger kunskaper om b.la. inflation, räntor, amorteringar, sparande och budget. Gärna också vad man behöver tänka på om man är intresserad av att köpa en bostad, risker, hur prisutvecklingen sett ut historiskt och hur framtiden kan komma att se ut.
Tyvärr räcker inte konsumentprogrammet Plus på SVT eller Lyxfällan på TV3. Det senare är ett underhållningsprogram, inget samhällsprogram. Visst kan underhållning vara kul, se hur korkade en del människor faktiskt är. Men programledarna talar oftast om självklara saker, att man inte ska spendera mer än inkomsten och att snabblån är dyrt.
Med hjälp av ekonomer, journalister, politiker och intervjuer med familjer kan man förmedla den samhällsinformation som vi behöver för att bli mer ekonomiskt medvetna. Genom att ta upp frågor, som t.ex. hushållens skuldsättning, fråga politiker hur de ser på sparande, hur de vill stimulera sparandet etc. kan man få ett riktigt bra program.
Vad tror ni om denna idé, har ni något förslag om vad som kan tas upp i en sådan programserie eller är jag helt ute och cyklar? Skriv gärna din åsikt.
Serverhallarna i Stockholm går åter på reservaggregaten, åtminstone fram tills bränslet tar slut. Drygt 40 000 av Fortums abonnenter har åter drabbats av ett större strömavbrott som stör ut både kollektivtrafik och kommunikation, något som visar samhällets sårbarhet, trots att det endast är en liten del som drabbats.
Vi blir allt mer beroende av elektricitet och datakommunikation för att samhället ska fungera. Vi kommer ständigt i kontakt med teknik, från kaffekokaren på morgonen till mobiltelefonen, bankomaten och surfplattan. Som vanligt rekommenderar jag alla att ha tålamod, inte enbart vara beroende av ström för att värma hus och mat, samt se till att man kan kommunicera också när mobiltelefonen inte fungerar, och kunna ladda den på flera sätt.
Stockholm drabbades på torsdagseftermiddagen av ett omfattande strömavbrott. Över 42 000 av Fortums kunder är berörda.
Vid 15.30-tiden var flest strömlösa i Rågsved där över 5 000 kunder var utan ström.
Andra drabbade områden var bland andra Bandhagen, Hagsätra och Midsommarkransen.
Vad felet berodde på visste inte Fortum vid 15.30-tiden. Montörer var då på väg ut för att utreda orsaken.
Både Telia och Tele2 rapporterar att det kan förekomma störningar i mobilnätet på grund av strömavbrottet. Enligt Tele2 kan det vara svårt att ringa, ta emot samtal samt att surfa med 3G.
Enligt Marcus Haglund, informationsansvarig på Telia, är det framför allt deras 3G-stationer som påverkas.
– Det innebär att vi har taltrafik på vanliga GSM-nätet, 2G-nätet, istället för 3G-nätet. Det går fortfarande att ringa, men det är en lite tyngre belastning, säger han.
När strömmen kommer tillbaka igen kommer mobilnätet att gå i ordinarie drift igen strax efteråt.
Som ni vet är jag motståndare till genmanipulerade grödor och anser också att man bör välja att äta närproducerat eftersom man då vet vad man får, och det är mer miljövänligt än att transportera tomater, jordgubbar, eller vad man nu vill ha, jorden runt på ett lastbilsflak.
För en tid sedan kom jag över information om diväteoxid, och jag hoppas att ni tidigare har hört talas om det, annars får ni lära er något nytt.
Diväteoxid, också känt som Dihydrogen Monoxid (DHMO), Dihydrogen Oxide, Hydrogen Hydroxide, Hydronium Hydroxide, eller endast Hydric Acid, är en smak- och färglös kemisk förening.
Varje år är Diväteoxid en känd orsakande komponent i många tusentals dödsfall och är en stor bidragande orsak till flera miljoner kronor i skador på egendom och miljö. Några av de kända riskerna med Dihydrogen Monoxide är:
Dödsfall på grund av oavsiktlig inandning av DHMO, även i små mängder.
Långvarig exponering för fast DHMO orsakar svåra vävnadsskador.
Överdrivet intag producerar ett antal obehaglig men inte typiskt livshotande biverkningar.
DHMO är en huvudkomponent i surt regn.
DHMO i gasform kan orsaka svåra brännskador.
Bidrar till jorderosion.
Leder till korrosion och oxidation av många metaller.
Förorening av elektriska system orsakar ofta kortslutning.
Exponering påverkar bromsverkan i bilar.
Ofta förknippas med cykloner i den amerikanska mellanvästern och på andra håll, och i orkaner, inklusive dödliga stormar i Florida, New Orleans och andra områden i sydöstra USA
Trots de kända farorna med DHMO, fortsätter den att användas dagligen av industrin, regeringen, och även i privata hem över hela USA och hela världen. Några av de välkända användningsområden för Diväteoxid:
Som ett industriellt lösnings- och kylmedel, i kärnkraftverk,
av elitidrottare för att förbättra deras prestationen,
i framställningen av frigolit,
i framställningen av biologiska och kemiska vapen,
i utvecklandet av genetiskt modifierade grödor och djur,
som en brandbekämpningsmedel och flamskyddsmedel,
en viktigt komponent i många hembyggda bomber.
Vad du kanske tycker är överraskande är några av de produkter och platser där DHMO används, men som av en eller annan anledning, inte normalt är en del av offentliga presentationer om farorna för livet för våra familjemedlemmar och vänner. Bland dessa häpnadsväckande användningsområden är:
Som tillsats till livsmedel, bland annat barnmat och välling, och även i många soppor, kolsyrade drycker och påstått ”helt naturlig” fruktjuice
i hostmediciner och andra flytande läkemedel,
i ugnsrengöringsmedel,
i schampo, rakkräm, raklödder, deodoranter och många andra badrumsprodukter ,
i badkarsprodukter som marknadsförs till barn,
i produktionen av öl av alla stora öl distributörer,
i kaffet som finns på de stora café i Sverige och utomlands,
i F1-bilar, även om dess användning regleras av Formula One Racing-kommissionen.
Anser du att vi måste arbeta för att förbjuda diväteoxid? Skriv en kommentar med en motivering om varför.
För mer information se DHMO.org, Wikipedia
Händelseutvecklingen i Cypern visar hur viktigt det är att själv ha en buffert med kontanter om det inte går att ta ut pengar på banken, varken via bankomat eller bankkontor. Men det är inte bara ett krisdrabbat Europa som är sårbart, den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att begränsa åtkomsten till datasystem och bankomater. Det hände nyligen i Sydkorea och slogs upp stort på nyheterna.
Om man väljer att förvara en stor summa kontanter i hemmet är det viktigt att komma ihåg att de kan försvinna, antingen vid ett inbrott, på grund av bostadsbrand eller att de äts upp av inflationen. De kommande åren kommer vi också att få nya sedlar, vilket gör att om man glömmer bort kontanterna man förvarar hemma kan de bli värdelösa. Sen bör man också överväga om man bör dela upp sin buffert i olika valutor, eller bara svenska kronor.
Vi går mot ett allt mer digitaliserat, och övervakat, samhälle där pengar har blivit ettor och nollor i stället för kronor och ören. Men en sak är säker, och det är att de kontanter och andra värdeföremål som inte finns på banken inte är lika lätta för skatteverket att beslagta om Sverige, eller den Europeiska Unionen, också väljer att beslagta en del av våra pensioner och sparade pengar.
Anser du som läsare att det är viktigt med kontanter, eller du kanske helt har slutat att använda dig av dem och förlitar dig på att plastkortet fungerar? Skriv en kommentar med dina tankar, erfarenheter och synpunkter.
I helgen pratades det om katastrofberedskap i Kossornas planet i Sveriges Radio. Det handlade inte bara om din egen beredskap, utan också lite om Läkare utan gränser och att andra volontärer är beredda att åka, så fort de fått ett meddelande om en katastrof och att de behövs där.
