Ställ aldrig campingkök under spisfläkten

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Under midsommarhelgen laddade jag ned Instagram, en applikation och ett socialt nätverk där man delar bilder. Nu är jag varken fotointresserad och vill inte dela med mig av mina matlådor, så det är inget ni kommer att få se.

När jag började undersöka olika taggar hittade jag under #Strömavbrott foton där folk har ställt campingkök under köksfläkten. Det är något man absolut inte får göra eftersom fettavlagringarna i fläkten riskerar att ta eld och sprida sig genom ventilationssystemet.

Eftersom jag inte tidigare har erfarenhet av Instagram vore det bra om ni ger tips på olika taggar och användare som man bör följa.

Följ @SwedishPrepper på Instagram.

Living on the edge

Bankomat
Foto: Automatid2012 / CC BY-SA

Om man tittar runt omkring sig ser man att det finns många personer som lever på marginalen. Antingen för att de har för stora fasta utgifter, eller för att de väljer att spendera mer på nöje än på sparande. Resultatet kan bli ett övertrasserat konto och att korttidslån i slutet av månaden.

Oavsett om man står för sin egen försörjning, antingen genom lönearbete eller eget företag, eller är beroende av bidrag är det viktigt att man ser till att ha en buffert och ett sparande.

Om man av någon anledning väljer att leva på bidrag är det viktigt att man så snabbt som möjligt försöker ta sig ur situationen, antingen genom arbete eller studier. Den som hamnat i bidragsträsket blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden, men riskerar också att stanna där för att man är nöjd med sin situation.

De senaste månaderna har jag sett b.la hur en har övertrasserat kontot på grund av alkoholkonsumtion, och en annan har inte fått barnbidrag, eller annat bidrag, i tid och tvingats att låna pengar för att ge mat till sonen.

Jag kanske har fel? Det kanske är rätt att spendera hela lönen på alkohol, brudar och taxiresor och övertrassera kontot den 20:e varje månad?

 

Nödplakat eller SOS Alarm, var bor jag?

Nödplakat Norge
Foto: Kartverket / CC BY

Om du, eller någon i familjen, eller någon gäst, skulle behöva kontakta polis, räddningstjänst eller ambulans; vilken adress skulle du då uppge? Är du i sommarstugan eller hemma och hur väl är gatorna uppmärkta?

I Norge erbjuder Kartverket tjänsten Nødplakat där man enkelt kan skapa ett dokument för utskrift med nödnummer, adress och koordinater för att man enkelt ska kunna uppge position till räddningstjänsten.

Som svensk bör du givetvis också ha ett nödplakat, men eftersom det, tyvärr, inte finns någon liknande tjänst i Sverige får du själv använda din kreativitet för att skapa dig ett dokument, med hjälp av en karttjänst och en ordbehandlare.

PDF: Hur du skapar ett nödplakat med hjälp av Eniro.se

Lantmäteriet överväger sluta trycka upp kartor

Terrängkartan Lantmäteriet
Foto: Holger.Ellgaard / CC BY-SA

Tillhör du skaran som använder papperskartor, antingen som komplement eller som substitut till dagens moderna positioneringssystem? Snart måste du bli digital, oavsett om du vill det eller ej.

Dagens Nyheters webbupplaga skriver man att försäljningen av stadskartor minskat med 60 procent de senaste fem åren, och att man för Malmö inte har tryckt upp någon karta sedan 2008.  Vi lever i en digital värld, allt fler använder dator, gps och telefon för att ta sig från punkt A till punkt B.

Lantmäteriet över väger att sluta trycka upp de allmänna kartorna över Sverige: fjällkartan, fastighetskartan, terrängkartan, vägkartan och översiktskartan. Det säger Peter Nyhlén, ansvarig för produkter och distribution vid lantmäteriet till DN.se.

I artikeln står det också att MSB tar det hela med ro, och inte ser några större risker med att digitala system tvingar bort papperskartorna. Men det förstås, de använder ju fortfarande mobiltelefoner i sina katastrofövningar.

Förhoppningsvis är det mer analoga sjöfolket inte hotat – än så länge.

Dokumentären Bieffekten på Sveriges Television

Bild på traktor
Foto:
Martin Abegglen
/ CC BY-SA

Igår sändes Bieffekten på SVT. Dokumentären inleds i USA där man har börjat att inseminera bin med modifierade gener för att de ska bli resistenta mot Varroakvalstret som parasiterar på honungsbina i en del stater.

Utan humlor och bin skulle en stor del av vår livsmedelsproduktion vara omöjlig. Dessa pollenrallare skapar förutsättningar för allt levande. Runt om i världen växer nu oron för att naturliga pollinerare håller på att dö ut och ersättas av snabbproducerade bin och humlor i stora fabriker. Vi står inför ett hot vilka konsekvenser vi inte kan föreställa oss, en tyst miljökatastrof.

Som tittare får man lära sig att det har skapats en hel industri som handlar om att föda upp humlor, distribuera dem till delar av världen för att de ska pollinera våra grönsaker. Efter omkring sex veckor är de värdelösa och man slänger humlorna. Man importerar också humlor till Sverige, vad får det för konsekvenser för jordbruket och de inhemska arterna?

Dokumentären är sevärd och finns att se på SVT Play fram till den 28 juni.