Vet du vem Long John Silver är? Vet dina barn?

Bild på gamla böcker
Foto: Tom Murphy VII

När jag var barn hände det att mina föräldrar, också min mormor, läste böcker för mig under dagen eller på kvällen när jag skulle sova. Det var säkert en rad olika böcker, men få jag faktiskt kommer ihåg. Bland andra var det Rasmus Nalle.

Som barn läste jag själv också olika serier, däribland Iznogoud, Asterix & Obelix, Fantomen, Bamse och Kalle Anka. Vilka serietidningar finns det idag, och känner den som är barn idag till Knasen, 91:an Karlsson, Lilla Fridolf och alla andra seriefigurer?

När jag var 9-10 år gammal och uppåt började jag läsa böcker. Robert Louis Stevenson, Enid Blyton, Tolkien, Åke Holmberg och J.K. Rowling, Guillou är bara några av alla författare vars böcker jag har läst under min uppväxt. Visst, mitt intresse för böcker har varit något sviktande, men jag har ändå lyckats läsa en del hitills. Nuförtiden väljer, av bekvämlighetsskäl, oftast ljudböcker då jag kan arbeta med andra arbetsuppgifter samtidigt, förutsatt att de inte kräver nämnvärd tankeverksamhet.

Nu till min fråga. Under min skolgång har jag haft klasskamrater som aldrig någonsin över huvud taget läst en bok. Senare i mitt yrkesliv har jag också träffat personer som aldrig läst böcker tjockare än en broschyr. Varför väljer folk att avstå från att läsa, eller åtminstone lyssna, på böcker?

Vi vet att svenska elevers läsförståelse är sämre idag än för ett par år sedan. Samtidigt har eleverna idag lämnat skolan och gått vidare ut i världen och är idag föräldrar och arbetskamrater. De ska i sin tur fostra en ny generation svenskar som, om inte skolan kan motivera dem, kommer att ha ett ännu sämre ordförråd än sina föräldrar.

Visst, så kallad myndighetssvenska är inte heller min favoritmat. Men det finns folk som faktiskt inte förstår vad orden betyder. Många har aldrig hört ordet, och kommer kanske aldrig att höra det igen. Jag vill påstå att även om mitt vokabulär är något begränsat har jag fått de flesta ord från att läsa just böcker, texter och information från olika källor, inte bara Twitter eller genom att lyssna på Klartext, Sveriges Radios nyhetsprogram på lätt svenska.

Hur mycket läser barnen i dagens Sverige? Har Iznogoud blivit Kalif, vad händer i Narnia, vem är Long John Silver? Och står Ronja Rövardotter bara och dammar i hyllan? Eller är det bara surfplattor och mobiltelefoner? En bok är för övrigt väldigt välkommen vid ett strömavbrott.

Onödig administration och möten en del av vår vardag

Byråkrati och administration
Foto: Christian Schnettelker / CC BY

Igår publicerades en debattartikel på DN Debatt som beskriver en verklighet där administrativt arbete riskerar att tränga ut kärnverksamheten. Lärare, läkare, poliser och militärer, för att bara nämna några, ägnar idag mycket tid åt administrativa arbeten itället för att fokusera på elever, patienter, ”jaga buset” eller övning och ubåtsjakt.

Författarna för boken Administrationssamhället, och doktorsavhandlingen Papperspolisen, menar att man måste återgå till att professionella administratörer tar över administrationen, istället för att som idag låta administrativt arbete amatöriseras – alltså flyttas över till yrkesgrupper som inte är utbildade för uppgiften.

Jag kan hålla med om att det är bra om man fokuserar mer på sitt huvudsakliga arbetsområde istället för administration. Givetvis kan fler administratörer vara en lösning, men det är i sig inte en lösning problem, fler möten och en ökad administration i undermåliga system, utan tacklar snarare symptomet att yrkesgrupper tvingas välja mellan pappersarbete och vårdande uppgifter.

Om vi tar läkare som exempel tvingas de först leta efter en dator och sedan navigera runt i olika IT-system, som inte kan kommunicera med varandra, i flera timmar per dag för att sköta det administrativa arbetet för varje patientbesök. När jag såg programet ansåg jag, och mina arbetskamrater, att det vore bättre att ge varje läkare en surfplatta med ett enkelt och mer användarvänligt gränssnitt.

Tar vi administrationshelvetet ett steg längre kan ni se klippet med Peter Mähler som arbetar på en akutmottagning i Västerbotten. Han tvingas använda bortåt 20 datorprogram för varje patient, som inte kommunicerar med varandra och där ett moment är att först skriva ut ett dokument från ett program för att sedan skanna in det i nästa program. Nej, det är inte en Monty Python-sketch, det är en Sjuksköterskas vardag.

Att anställa administrativ personal kommer inte att åtgärda det systemfel som beskrivs i ovan nämnda scenarion. Visst, det kommer att underlätta för vårdpersonalen, men kostnaderna kommer att öka och både ekonomer och skattebetalare kommer att gråta.

Försvarsmaktens administrativa vardag är ett annat skämt som orsakat både materialbrist och felaktiga löneutbetalningar för våra försvarsanställda. Men introduktionsfilmen till PRIO, som i grund och botten är SAP, låter väldigt bra.

Förhoppningsvis har du som läser detta blogginlägg genomgått en nioårig grundskola, och därefter en gymnasieutbildning på två, tre eller till och med fyra år. Ett scenario där din lärare skrivit ut och givit dig, och dina klasskamrater, en stencil med inlämningsuppgifter eller liknande. Vid nästkommande lektionstillfälle saknar ungefär hälften av klassen dokumentet, varpå läraren under lektionstid går iväg och kopierar en ny uppsättning papper, som kommer att arkiveras i närmsta sopkorg. Vilket enormt tidsslöseri. Om varje lärare eller klass istället har en webbplats kan eleven hämta och själv skriva ut en kopia informationen vid behov.

Möteskulturen i svenska företag är oftast inte heller så produktiv. Det är många tjänstemän som spenderar en stor del av sin arbetstid på möten som avlöser varandra, men som oftast ger väldigt lite i slutändan.

Lyssna också på Vetenskapsradion ForumVälkommen till administrationssamhället” med programledare Urban Björstadius.

Nu kanske du frågar hur ämnet i inläggen är förknippat med bloggens mål. Som skattebetalare vill jag gärna att pengarna ska gå till rätt saker. Jag tror också att den som har ett arbete med mycket administration och flera möten, även om bullarna säkert är goda, gärna skulle arbeta mer produktivt och slippa övertid. Det handlar om ledningsproblem och felaktiga arbetssätt.

Skriv gärna en kommentar om den byråkrati och administration som du tvingas till i din arbetsvardag.

Cilla Benkö: ”Skaffa er en radioapparat”

Viktigt Meddelande till Allmänheten
Foto: Riggwelter / CC BY-SA

Efter att ha klickat runt på Sveriges Radios hemsida träffade jag på ett Poddradioprogram under kategorin Avgörande ögonblick, med rubriken Viktigt meddelande till allmänheten. Givetvis verkade det intressant och jag började att lyssna.

Programmet inleds med historia, bland annat med Per Albin Hanssons klassiska uttalande, och att vissa blev krigsplacerade på Sveriges Radio. Vi får också lära oss att Sveriges Radio under krigsåren hade förinspelade program som kunde spelas dygnet runt, endast med avbrott för nyhetsrapportering.

I programmet framkommer det att den marksända radion kommer att fungera vid krissituationer, att det inte får bli tyst, och att man har beredskapsplaner och övningar för att förhindra att terrorister eller främmande makt tar kontroll över Sveriges Radio. Frågan är hur bra det egentligen fungerar, med tanke på att det under förra året uppstod flera avbrott på grund av problem med radiosändare och strömavbrott i radiohus runt om i landet.

Cilla Benkö, VD för Sveriges Radio pratar om att det faktiskt idag finns hushåll där man inte har tillgång till radio, framför allt en batteridriven. Hon uppmanar alla att skaffa sig en radioapparat för att kunna ta emot marksänd radio, och säger att det ligger i MSB:s intresse att gå ut med en kampanj för att få fler att äga en radio.

Om drygt 10 år planerar Sveriges Radio att sluta sända radio på FM-bandet för att gå över till DAB. Om folk idag saknar radioapparater, hur många kommer att äga en fungerande mottagare för DAB år under 2020-talet? Jag har inga planer på att köpa en DAB-mottagare, jag tycker att det nuvarande systemet fungerar, och jag tror inte att en ny teknik kommer att ge mig bättre ljudkvalitet och fler möjligheter, i motsats till televisionen.

Viktiga länkar: Frekvenstabeller,  Hitta rätt radiofrekvens

Och till alla som säger att de saknar information. Kan ni den lokala frekvensen till Sveriges Radio P4 utantill? Skriv ut och tejpa fast en frekvenstabell på varje radiomottagare du äger.

Årskrönika: 2014 i backspegeln

Det har nu gått ett antal år sedan det första blogginlägget skrevs. Därför tänkte jag att det kunde vara på sin plats att redovisa antalet visningar och besökare 2014, för att vara lite transparent.

2014 var året då Sverige gick till val, två gånger och utlysningen av ett tredje på kort tid var närvarande. Vi har hade också upprepade kränkningar av rikets territorialgräns av främmande makt, både i luften och under vattnet. Dessutom har vi fått se fler strömavbrott, problem med vattenförsörjningen, en stor skogsbrand och svenskarna har fått ett ökat intresse för beredskapsfrågor och försvarspolitik.

Den 26 december var årets mest besökta dag. Totalt 956 besökare och hela 1673 visningar. Trafiken genererades av inlägget Har du sett mitt nya betalkort?

Våren 2014

2014 började med ett svalnande bloggintresse, och första inlägget kom under mars månad. Trafiken till bloggen var trots detta stabil, men minskade något under kommande månader för att under sommaren öka något.

Sommaren

Under juli månad publicerade Svenska Dagbladets nätupplaga en serie artiklar om krisberedskap och prepping, vilket gav trafiken en skjuts uppåt. Under början av augusti utbröt Skogsbranden i västmanland, vilket också ökade min närvaro i sociala medier. I slutet av månaden lanserades också boken Stjärnklart av Lars Wilderäng.

Hösten

Under september hände det lite saker. Stockholmarna vaknade av en hemvärnsövning, vi hade besök av ryska stridsflygplan och Försäkringskassans IT-system var utslaget.

Oktober började med ett omfattande strömavbrott i Svedala, några dagar senare upptäckte man främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård, troligtvis en ubåt. Givetvis genererade detta både aktivitet i sociala medier och antalet besökare växte, till en ny rekordnivå. Några dagar senare sändes dokumentären Kongoveteranerna, som finns att se fram till den 21 januari i år, om ni missat den.

I december råkade man i Finspång sända ut en VMA-signal genom ”hesa fredrik” av misstag. Några dagar senare lanserade Timbro en nyutgåva av trilogin Operation Garbo. Medverkade gjorde bland andra tidigare ÖB Bengt Gustafsson och citatmaskinen Kommendör Göran Frisk. Och på julafton fastnade några stackare i en skidlift i Vemdalen, på grund av någon form av datahaveri.

Sociala Medier

Aktiviteten på Twitter, Facebook och nu också instagram har ökat. Mycket på grund av att det har varit valår, men också därför att försvars- och beredskapsfrågor har varit ett mycket aktuellt ämne under hela 2014.

Den 30 augusti nådde Twitterkontot 1000 följare, och fyra månader senare, den 26 december, hade totalt 1 500 individer valt att följa kontot som i skrivande stund har drygt 1 570 följare.

För ett par dagar sedan nådde vi tillsammans milstolpen 500 följare på Facebook. En plattform som till en början varit underprioriterad, men också är svårare att få folk att följa till följd av att den bygger på att man inte ska vara anonym.

I slutet av juni var det dags att skaffa ett instagram-konto. Mycket enbart på grund av att se vad det egentligen var för plattform. I skrivande stund är det 95 personer som valt att följa med på resan, och förhoppningsvis kommer antalet följare att öka i takt med aktiviteten.

Det har också kommit upp ett fåtal videoklipp på YouTube, i synnerhet olika signaler, däribland VMA och Faran över.

Grafik

Antalet besökare veckovis, vecka 1 – vecka 52 2014.

Visningar vecka 2014
Statistik veckovis 2014

Antalet besökare månadsvis januari – december 2014.

Månadsvis 2014
Statistik månadsvis 2014

Antalet besökare veckovis, vecka 1 2012 – vecka 1 2015.

Besökare 2012-2015
Statistik månadsvis 2012 – Vecka 1, 2015

God fortsättning, och glöm inte packa din krislåda!

15 000 drabbades av strömavbrott i Lund

Trangiakök
Foto: Argus Fin / CC BY-SA

Ytterligare ett strömavbrott har drabbat Skåne på kort tid. Igår var som mest 15 000 abonnenter i Lund, med omnejd, utan ström. Strömavbrottet varade tack och lov endast ett fåtal timmar.

Givetvis drabbade det både hushåll och affärer. Många butiker tvingades hålla stängt, medan en del endast kunde acceptera kontanter men fortsatte att hålla öppet.

Som vanligt följer jag reaktioner genom sociala medier, som visar att folk har mycket sämre beredskap än man tror. Ett längre strömavbrott är något som de flesta faktiskt inte klarar. Varken telefoni, internet, matlagning eller värme. Jag gör mitt bästa i att upplysa dom, men det är inte alla som lyssnar.

Jag gillade förresten en fråga på Twitter varför varmvattnet var slut, nu när strömmen precis kommit tillbaka. Ungefär där ligger kunskapsnivån hos gemene man.

Vi måste alla sprida kunskap om bristerna i vår infrastruktur och att vi alla har ett individuellt ansvar för oss och våra familjer. Och glöm inte ladda batterierna till ficklampan, för snart kan det vara din tur.