Pensionssystemet är nu hårt kritiserat och vi ser kvällstidningar såväl som public service skriva spaltmeter om ämnet där snyfthistorierna avlöser varandra. Under de kommande åren kommer många, framför allt de blivande pensionärerna, att förstå vikten av att engagera sig i sin privatekonomi.
Är du född 1953 eller tidigare har du fortfarande en pension som baseras helt eller delvis på det gamla ATP-systemet, i år är det den som är född 1952 som får förmånen att gå i ålderspension vid 65 års ålder. Nästa år är den sista årskullen som får tilläggspension från det gamla systemet.
Personligen anser jag att det är viktigt att förstå vad man kan förvänta sig i pension, oavsett om det är 5-, 10-, 20-, eller 40 år fram i tiden. Det orange kuvert som Pensionsmyndigheten skickar ut varje år består endast av den allmänna pensionen med premiepension, men det är mycket troligt att din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension. Är din arbetsplats ansluten till ett kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, från den dag du fyller 25 år, exempelvis Avtalspension SAF-LO för kollektivanställda inom LO.
Även 90-talisterna förväntas få en låg inkomst vid sin pension, om ca 40 år. Frågan är om pensionssystemet ser ut som idag på 2050-talet. Ingen kunde under 1970-talet ens föreställa sig hur Sverige ser ut idag år 2017.
För dig som är intresserad rekommenderar jag dig dels att gå in på minpension.se där du kan få en överblick över hela din pension.
Sedan en tid tillbaka har jag valt att avsätta drygt 10 procent av min nettolön, ett så kallat sparande, till ett Investeringssparkonto, ett konto som till skillnad från ett traditionellt Aktie- och fondkonto är ett skatteskal där hela kapitalet beskattas som en schablonintäkt, istället för krångliga K4-blanketter och hög kapitalskatt på vinster vid försäljning och utdelning.
I framtiden tror jag att det är viktigt att investera pengar, både i fysiska ädelmetaller som silver och guld, men fortsätt även i aktier, aktiefonder och övriga värdepapper. Många svenskar har redan idag ett fondsparande, frågan är hur lönsamt det faktiskt är. Kanske äts vinsten upp av höga avgifter både till bankens rådgivare (läs säljare) och deras egna fonder.
I dag är det många som rekommenderar nya investerare att sätta in pengar i indexfonder med låga avgifter eftersom avkastningen de senaste åren har varit större än aktiva, eller falska aktiva, fonder med höga avgifter. Nätbanker som Avanza och Nordnet har båda fri courtage, kostnad för att köpa och sälja aktier, upp till 50- respektive 80 000 kronor och därefter förmånligt courtage från 1 krona. De har dessutom en avgiftsfri kapitalförsäkring, något som fortfarande kostar extra på många storbanker.
En aktieindexfond som automatiskt följer ett index, exempelvis Stockholmsbörsens 30 mest omsatta företag, OMXS30, handlas utan köp- och säljkostnader, men till en fondavgift på insatt kapital. Fördelen med fonder är att man själv slipper välja ut en aktieportfölj och automatiskt får riskspridning. Man bör dessutom välja flera fonder för ytterligare diversifiering.
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning, jag tar inget ansvar för er privatekonomi.
Hur ser ni på er privatekonomi och framför allt pensionen? Är ett privat sparande en nödvändighet både nu och i framtiden?
Det viktigaste är att bli skuldfri och investera i hälsa, kunskap, fredsarbete och att hjälpa svagare att leva hållbart.
Det som kommer hända om vi fortsätter med dagens egocentriska roffa-åt-sig-ekonomi är troligen att: Räntan kommer gå upp samtidigt som många blir arbetslösa eller får en pension som inte ens räcker till allt dyrare mat. Klyftorna ökar och med det ökar våldet och brotten. Vi kommer få fler konflikter och flyktingar när det blir bråk om pengar och de sinande naturresurserna och minskade områden där människor kan leva. Samtidigt som ökande befolkningsmängden fortsätter att förstöra klimat, ekosystem och matproduktion. Även Sverige börjar bli överbefolkat med tanke på kort odlingsperiod och minskad självförsörjningsgrad.
Det märks i Sverige idag främst i form av: Ökad fokus på polis och militär. Flyktingar flyr hit från resurskrigen där nationell oljetopp samverkat med vattenbrist, klimatförändring och befolkningsökning, som i Syrien, men det vi ser är bara en försmak av kommande flyktingmängder.
Det är lätt att hålla ordning och fred när kakan växer så alla är nöjda eller hoppfulla, tvärt om när kakan minskar och mindre goda egenskaper visar sig hos alla.
Frågan är när allt detta kommer börja gå in i medvetandet på svensken, än så länge är har de flesta bara stoppat huvudet i sanden, eller så är de medvetna men saknar kunskap om alternativen till BAU.
Pengar, guld och fonder kommer till slut gå ned i värde när tillväxtekonomin sakta havererar i vågor av finanskriser följda av minskande återhämtningsperioder. Lite fysiskt guld kan dock fungera som mutor om man själv behöver fly eller köpa en bit mark. Silver är kanske bra som betalmedel i vardagen, men då måste alla ha, annars blir det rånrisk. Gamla enkronor är värda mycket mer i sitt silvervärde medan politiker sänker kronan med sin lånedrivna ”tillväxt”-ekonomi som bara förstör för alla på lång sikt (någon annan politikers problem då).
Det vi kan göra är att följa Johan Rockströms med fleras metod att ändra berättelsen om vad som är eftersträvansvärt i livet. Från ”pengar är viktigare än allt annat” till ”investera i regenerering av skadade ekosystem, fred istället för vapen, och ställa om ekonomin till att hjälpa de svaga leva hållbart, vara nöjd med det jag har och kunna använda mitt överskott till att hjälpa andra”. Först då kan jag själv börja förlita mig mer på att få hjälp om jag hamnar i svårigheter och mindre på osäkra besparingar som kanske inte är värda något när de behövs som mest.
Något åt det hållet behöver vi nog tänka, det går säkert att beskriva bättre.
Du verkar ha slutat blogga
.
Om man misstror ”pappersguld” och/eller tycker att fonder och strukturerade produkter som baseras på guldhandel är för dyra, så kanske man kan börja fundera på att själv spara i fysiskt guld.Att spara i fysiskt guld är inte så vanligt i Sverige. Men frågan dyker upp ibland, speciellt när räntorna på sparkonton är låga eller börsen går dåligt. I somras hade t ex DN en artikel om sex alternativ till sparkonton där de listade ädelmetaller som ett av dem.