Det hände inatt igen. Ytterligare en handgranatsattack i Malmö. Den nionde på kort tid. Malmö har förvandlats till en Krigszon om man läser tidningar och lyssnar på radio. Även utländsk media har börjat rapportera om granatattackerna.
Samtidigt börjar fler ifrågasätta både vapenlagar, polisen och säkerheten rent almänt i staden. Det har varit oroligt en långt tid med ett flertal skottlossningar dom senaste åren. Om det handlar om organiserad brottslighet, så kallade gäng, eller enskilda individer kan jag bara spekulera om, men det är inget jag tänker göra.
Komunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ska, enligt Sveriges Radio ha pratat med inrikesminister Anders Ygeman, eftersom hon inte tycker det är ok att ett antal kriminella rör sig med krigsmateriel. Hon vill också att polisen måste få mer resurser att arbeta på flera ställen i staden för att kunna hantera alla händelser.
Enligt tidigare uppgifter kommer handgranaterna från Balkan, där man också kan köpa effektbegränsade automatvapen för filmrekvisita som sedan kan modifieras till full effekt. Det handlar alltså om illegalt importerade vapen och personer som saknar vapenlicens. Kriminella. Viktigt är att poängtera att några ytterligare inskränkingar för legala vapen som används för sportskytte inte ska göras. Nu riktar jag mig främst till er, lagstiftare och utredare som hanterar vapenärenden.
För att komma tillrätta med problemen behöver vi absolut mer resurser, eller mer effektivt använda resurser, hos Skånepolisen. Carin Göthblad vill ju i och för sig minska antalet polisbilar, men det kanske finns trampcyklar. Men vi måste också, som jag tidigare skrivit, stärka tullen med ytterligare resurser, införa gränskontroller och ge uniformerade tullare rätt att bära tjänstevapen.
Till sist, till vem ska Malmöbor vända sig för att få en subventionerad skyddsväst? Skriv gärna en kommentar.
Först ska situationen noga analyseras enligt Ygeman. Malmö borde vara en mönsterstad i Sverige då mångkulturen och influenser från fjärran länder alltid är bra. Ekonomiskt klarar sig Malmö inte utan ständiga lån och utjämningsbidrag från andra delar av vårt land. Det är just det som är märkligt att en så fin och multikulturell stad som Malmö får större utmaningar för varje år. Vi ser även en viss utveckling åt samma håll i Göteborg och Stockholm.