När jag var barn hände det att mina föräldrar, också min mormor, läste böcker för mig under dagen eller på kvällen när jag skulle sova. Det var säkert en rad olika böcker, men få jag faktiskt kommer ihåg. Bland andra var det Rasmus Nalle.
Som barn läste jag själv också olika serier, däribland Iznogoud, Asterix & Obelix, Fantomen, Bamse och Kalle Anka. Vilka serietidningar finns det idag, och känner den som är barn idag till Knasen, 91:an Karlsson, Lilla Fridolf och alla andra seriefigurer?
När jag var 9-10 år gammal och uppåt började jag läsa böcker. Robert Louis Stevenson, Enid Blyton, Tolkien, Åke Holmberg och J.K. Rowling, Guillou är bara några av alla författare vars böcker jag har läst under min uppväxt. Visst, mitt intresse för böcker har varit något sviktande, men jag har ändå lyckats läsa en del hitills. Nuförtiden väljer, av bekvämlighetsskäl, oftast ljudböcker då jag kan arbeta med andra arbetsuppgifter samtidigt, förutsatt att de inte kräver nämnvärd tankeverksamhet.
Nu till min fråga. Under min skolgång har jag haft klasskamrater som aldrig någonsin över huvud taget läst en bok. Senare i mitt yrkesliv har jag också träffat personer som aldrig läst böcker tjockare än en broschyr. Varför väljer folk att avstå från att läsa, eller åtminstone lyssna, på böcker?
Vi vet att svenska elevers läsförståelse är sämre idag än för ett par år sedan. Samtidigt har eleverna idag lämnat skolan och gått vidare ut i världen och är idag föräldrar och arbetskamrater. De ska i sin tur fostra en ny generation svenskar som, om inte skolan kan motivera dem, kommer att ha ett ännu sämre ordförråd än sina föräldrar.
Visst, så kallad myndighetssvenska är inte heller min favoritmat. Men det finns folk som faktiskt inte förstår vad orden betyder. Många har aldrig hört ordet, och kommer kanske aldrig att höra det igen. Jag vill påstå att även om mitt vokabulär är något begränsat har jag fått de flesta ord från att läsa just böcker, texter och information från olika källor, inte bara Twitter eller genom att lyssna på Klartext, Sveriges Radios nyhetsprogram på lätt svenska.
Hur mycket läser barnen i dagens Sverige? Har Iznogoud blivit Kalif, vad händer i Narnia, vem är Long John Silver? Och står Ronja Rövardotter bara och dammar i hyllan? Eller är det bara surfplattor och mobiltelefoner? En bok är för övrigt väldigt välkommen vid ett strömavbrott.
Min fru som är gymnasielärare är helt förtvivlad över exakt det du beskriver, ”vuxna” barn som inte vet vad enkla vardagliga ord betyder. Som tur är har hon skapat denna läsglädje hos båda våra barn på 5 och 9 år. Vi läser minst tre Pixiböcker eller två lite längre varje dag för den lilla. Och den stora läser minst 15 min för någon av oss sedan läser vi en ”tyngre” bok för honom. Även så kallad kvalitetstid med sina barn.
Jag själv är ett av dessa fall som tragiskt nog aldrig läste en bok som liten men som nu avverkar två-tre ljudböcker i månaden.
Så sant, så sant. Att lära sig läsa och sedan förstå, tolka och tänka är så otroligt mycket rikare än att bara passivt konsumera t ex film. Kan man läsa på riktigt ser man sedan även film, teater, föredragningar och presentationer, på ett helt annat sätt genom att automatiskt tänka på det man ser och hör och därmed stimulera förståelse, analys och fantasi. Det lär man sig genom att läsa. Det är skillnaden på att vara aktiv eller passiv. Och att själv kunna välja vilket man vill vara.